Ja, jädrar vad man får lov att vila när gammelstyrkor och specialstyrkor kämpar. Och när man tagit sig igenom natt och förmiddagsvila måste man omedelbart saneras eftersom man i doft påminner om aphuset. Det är märkvärdigt hur kroppen sjuksvettas och hur det tär på en och...
Ja? Vadå, blir bloggen ofräsch nu? Okej, lite svett där ja...
Jaha, jag menar förstås att jag vaknar porslinsblek om kinderna. Håret är bara lätt fuktigt och faller mjukt runt mitt lilla yra huvud. Och så doftar man svagt av... rosor.
Man kanske kan avslöja att jag fått viss inspiration av filmer där det förekommer engelska hedar. Ja, det där med doft av rosor kom jag på alldeles själv.
5 kommentarer:
Låter inget vidare, din sjukdom... håller tummarna för att specialstyrkorna har framgång :-)
Nämen fy vilken långdragen rackare! Du måste ju vara helt totalt nedsatt nu din krake. Har du börjat kunna äta gröt igen? Det är ju ett friskhetstecken i så fall.
kram!
Underbart att du har humorn kvar i alla fall. Det har inte basselusskerna lyckat ta kål på. Heja på specialstyrkor, gör ert jobb nu! Trevlig helg, Libby (så bra det nu kan bli!) Eva
Du är så rolig, Libby! Att du orkar vara det när du är så sjuk! Det där med rosorna var mycket bra, men min favorit är annars "sagan" om specialstyrkorna! Man får alltid ett fniss/garv när man läser din blogg! (Så många utropstecken det blev! Finns det andra skiljetecken, säger du?)
Annika
Pralinen: jag är övertygad om att de gör sitt yttersta ;)
Camilla: haha, grötintresset är lågt just nu.
Eva: I shall do my very best!
Annika: :D haha, jag vill inte låta lunginflammationsbanditerna ta över allt. Min knäppa humor behåller jag! Och blir lika förvånad varje gång att någon annan får sig ett fniss också!!!!
Skicka en kommentar