söndag 24 maj 2015

Inte bra

Mannen har ont i halsen sedan sent igår och har mest varit tyst och frustrerad idag.
Som jag förstår honom (stay away tänker jag också).

MAXAT

Senaste veckan.
så.maxad.vecka.
Och nu väntar en ny, efter en rätt maxad helg.

Jobbet tar stora tuggor. Glufs.
Och så har det varit rätt mycket på fritiden också.
Studentfixandet har nu gått in i en mer aktiv fas, inte så det är på max än men snart så.
Det mesta av allt som snurrar runt mig just nu är ju roligt-roligt. Men jädrar. Man orkar inte så mycket mer.

Och hur har vi det med formen?
Det ska ju springas också. Långt.
Om formen finns en del att önska, just nu känns det som jag inte riktigt vet hur jag känner mig.
Har jag tränat som jag skulle? Njaaa,  nog hade jag kunnat ligga i lite till, det tycker jag allt.
Jag har ju fått kasta om en del turer då vardagen satt stopp, jag har försökt klämma många kilometrar, borde säkert ha tänkte ännu mer på styrka och så borde jag nog ha sprungit ett par kilometrar till.
Jag borde ha maxat helt enkel.



söndag 17 maj 2015

Maxad museilördag

Jag tror det stod 2008 i almanackan senast vi var i Köpenhamn.
Djisus, vad tiden går, då var ju mina girls småknoddar! Jag vill minnas att vi då bl a besökte ruinerna under Christiansborgs slott (spännande!) på Slotsholmen och på Nationalmuseet gick de loss på museets fina avdelning för barn.
Stärkta av en rejäl vandrarhemsfrukost tänkte vi oss nu en maxad museilördag och vi inledde med Nationalmuseet.

Nationalmuseet är ett snyggt museum,  det ligger centralt, har gratis entré, bra wifi utan lösenord, här finns café och en bra museishop. Vi delade upp oss så att alla fick välja vad de ville se. Äldsta dottern och jag valde utställningen om danskt liv 1600-2000, Mannen gick all-in för Grönland och jag tror det blev många montrar för hans del och nästäldsta tog hand om de två yngsta och de gick till utställningen om cosplay (jag behövde först en förklaring på vad det var - googla vetja).
Museum - då vill jag ha saker satta i sina sammanhang, jag går igång på foton, människoliv, människoöden, interiörer och berättelser om vardagligt liv.
Det fick jag här men det skulle bli ännu bättre! Vi hade nämligen bokat platser på 12-visningen av Klunkehjemmet - ett hem som donerats till Nationalmuseet.

Klunke syftar på klunkestilen dvs de bollar, fransar (klunke är tofs på danska) som kännetecknar den det som också går under den viktorianska inredningsstilen eller jag tror den går under oscarianska på svenska.
Tänk bollfransar, överbelamrade salonger och tungt möblerade rum, draperier, palmer som krukväxt på runda små bord, rökrum för herrar och sysslolösa kvinnor i borgarklassen så är du med.
Klunkehjemmet är alltså en lägenhet helt intakt från tiden andra halvan av 1800-talet med textilier, möbler, prydnadssaker - rubbet. Med andra ord blir det något av en tidsresa när man kliver in där, vilket man bara kan göra i grupper om ca 15 personer så man måste boka i förväg. Lägenheten ligger nära Nationalmuseet och man möts upp av guiden i museets entré och visningen tar ca en timme.
Om man gillar direktkontakt med historien så kan jag rekommendera ett besök här!

Efter att ha blivit utsläppta i 2015 igen styrde vi nu stegen mot Glypoteket som inte ligger långt från Nationalmuseet.
Det passade särskilt bra med tanke på gårdagens besök hos Carlsberg eftersom det ju var Jacobsen d.y. (vars far startade Carlsberg) som skänkte hela rasket för att han tyckte folk behöver konst och kultur.
Och är man nu inte är vansinnigt intresserad av de statyer som visas på Glypoteket så kan man med fördel ägna sig åt golv, tak och bara ta in den vackra miljön i största allmänhet men som nästyngsta sa "det var inte så tråkigt som jag trodde, det här med statyer".

Här ställde vi oss dock raskt i kön för att få oss ett bord i den vackra serveringen. Nu var det här ingen finfika-resa men för att inte alldeles tappa i popularitet valde vi föräldrar att slänga in en fikastund med klass, vi var dessutom rejält kaffesugna.
På Glypoteket blev vi kvar överraskande länge med tanke på att de inte hade någon fri wifi (haha!) men till slut var det hungern som drev oss ut på trappan igen.

Nu var det så dags att för Libby att äntligen få besöka restaurangen Gröd - eller Gröt som det blir på svenska.
Vädret var emot oss denna kalla och regniga lördag i maj så vi tog en buss till stadsdelen Nörrebro för att leta upp serveringen som ligger på Jaegersborggade 50 (finns en till Torvehallarne) och hej! det var mig en liten, liten restaurang.
Det fanns ett bord lagom till oss och två små bord till - det var det hele.
Gröt serveras fram till kl. 17 och då vi ramlade in hade detta klockslag passerats så då fick det bli gröt i annan form, dvs risotto.
Utmärkt! Det visade sig vara risotto-heaven vi kommit till och vi blev både mätta och nöjda, god risotto! Yngsta som inte kan tänka sig äta risotto (märkligt? med tanke på hennes grötuppfostran) fick istället ta en dessertgröt vilket hon tyckte var helt i sin ordning - det såg också gott ut.
Kul att ha sett lite av stadsdelen Nörrebro också - jag kan definitivt tänka mig att strosa runt mer här en annan gång (och självfallet se till att pricka in ett gröt-besök till).

Skitvädret hade hejdat sig något så vi valde att promenera hela vägen tillbaka till city och vi tog en sväng in på Assistens kirkegård för att betrakta H. C. Andersens och Sören Kierkegårds viloplatser.
Det måste vara en av de vackrare kyrkogårdar jag besökt för Assistens kirkegård är också något av en park och verkligen inte alls så "ordnad" som kyrkogårdar normalt brukar vara.

Klunkehjemmet - inte en fri yta!
Glypoteket, vackert utifrån också. 
Finfika!
Alla andra tog citronkaka, jag tog rabarerkakan. 
Statyer gör sig mot röda väggar.
Ja, mot blå också.
Bra namn på restaurang tycker jag. 
Risotto med rödbetor och gulbetor. Halleluja.
Lummigt och fridfullt, Assistens kirkegård.

lördag 16 maj 2015

Fredagen bjöd på sol, öl och löprunda

Fredagen präglades av sol! Vi drog till Carlsberg direkt på förmiddagen för att kolla in deras museianläggning och få veta mer om företaget.
Jag laddade hem lokaltrafikens app och klickade hem bussbiljetter, smidigt.
Vi bor centralt på ett vandrarhem och det är gångavstånd till stadskärnan, om man inte rent av kan säga att vi bor i stadskärnan.
Hur som helst, med en buss tog vi oss till Visit Carlsberg.
Här blev det både öl och läsk och en tur runt i det gamla bryggeriet. Det finns möjlighet att också gå en guidad vandring men då vi inte kom lägligt i tid för en sådan fick vi klara oss på egen hand. Det visade sig gå alldeles utmärkt. Det är bra skyltat runt hela turen och vi inledde med att beundra världens största samling av oöppnade ölflaskor, i runda slängar över 16 000 flarror från världens alla länder.
Rundvandringen slutade hos bryggerihästarna i stallet och vi hann hälsa på bl a Ludvig, en riktigt stor häst innan vi såg till att spise en lätt lunch på innergården.
Där blev det visst en till öl (den ingick faktiskt i entrépriset!!!)
Läser på och testar öl. Samtidigt.
Någonstans i bryggeriet.

Bryggeriet var inte bara intressant att besöka, det var en väldigt vacker miljö också.

Med vädrets makter på vår sida valde vi att satsa på lite parkhäng i Kongens have men innan dess slank in på Rosenborgs slott, ett sommarslott byggt av Christian IV.
Vi hade lite otur och man skulle snart stänga (klockan 16!! vad är det för slags öppettider egentligen?) men vi fick på 50 minuter snabbt dra igenom slottet som är möblerat och fulladdat med porträtt och kungliga dyrbarheter. Personligen tyckte jag att det räckte gott med den stunden där och snart var vi ute i solen igen. En promenad i Botaniska trädgården som ligger intill Kongens have där vi man kan få inspiration alt bli botad från trädgårdsidéer (välj själv) och så tillbaka till Kongens för det där parkhänget vi ville hinna med.
En mugg köpekaffe och choklad i gräset kom precis perfekt innan vi fram emot sen eftermiddag eller snarare tidig kväll, traskade tillbaka till vårt vandrarhemsrum för ett snabbt ombyte till löparkläder.
Kidsen stannade gladeligen på rummet då wifin är av god kvalitet och de inte var skärmlösa (vilken tur).

Nu var det dags för en turistisk löprunda i Köpenhamn.
Att springa på nya ställen är himla kul, att göra det som turist - ännu mera kul.
Mannen skötte kartläsandet och jag hade valt ut några punkter jag ville passera.
Först; löpning utmed vattnet dvs havet och bort till Kastellet, att få springa uppe på vallen vid Kastellet var ett måste, vi hade promenadrekat kvällen innan.
Med ljuvlig försommargrönska runt omkring oss och ett bra underlag under skorna sprang vi runt hela den vackra slingan innan vi slank ut på stadsgatorna för att styra upp mot Östra Sögade. Här kunde vi springa utmed vatten igen och så var det några kvarter vi ville kika närmare på.
Det fina med en turistrunda är att man lubbar på när man får feeling och sedan stannar man och ser sig omkring när man känner för det.
Mycket folk ute och vi fick snirkla lite hit och dit men det var bara trevligt. Vi drog iväg utmed vattnet och tog några stadskvarter där vi poppade upp bakom Hovedbangården, förbi Tivoli och så rusade vi förbi Glypoteket och fick ihop 12 fina kilometrar. Sedan var det verkligen dags att svida om för kvällsvard ute på stan.

torsdag 14 maj 2015

Life is good

eller kanske ska jag säga dejligt?
Här sitter man bekvämt tillbakalutad i en vandrarhemsbädd med hela flocken omkring sig.
Trött i fötterna och så där lite lagom mosig i skallen efter 10 dagars arbete och sedan direkt iväg på en tågresa till fina Köpenhamn.
Nej, jag kan inte klaga, fötterna må vara trötta men jag har både slumrat och läst bok på tåget, trampat vackra gator i staden och käkat snyggaste pizzan (det tyckte hela familjen).
Frusit om händerna och så i vanlig ordning beundrat vackra hus.
Rött tegel. Say no more.


Att promenera runt. Favoritsyssla. Ja, näst efter löpning då.
Strike a pose, morsan. Any time, grynet.
Asså, fönstrena där uppe. Vackravackravackra.

Jag sa ju att den var snygg, pizzan. Enkel, men snygg.
och fotade gjorde Nora

lördag 9 maj 2015

Life is hard

oj.oj.oj.
vad ska man välja.
börja på en ny serie eller se en film.
om man ser en film.
ska man se en seriös och rejäl rulle eller välja en ur tramsavdelningen.
?


ps. jag har jobbat i sex dagar och drabbas av total oförmåga att bestämma mig.
med andra ord, jag är lite trött.
velar, sippar lite vitt och äter lakrits till.

fredag 8 maj 2015

Först jobb sedan springa omkring

Tänkte springa hem från jobbet idag, det kräver att jag tänker till en smula. Jag har ingen ryggsäck för löpning så jag kan ingenting forsla med mig hem.
Vill helst inte bära på någonting när jag springer, jag har just vant mig vid vätskebältet och tycker det är helt ok numera, i början stördes jag jättemycket av det.
Sedan insåg jag att jag hade envisats med att knäppa på mig det bakåfram, hehe, när jag satte det rätt blev det typ... bättre.

Men först måste en ju förstås jobbe och jag tänker inte gå omkring i löparkepan...

dagens tischa Cheap Monday, jeans Flasch, långkofta Lindex, skor & Other stories

torsdag 7 maj 2015

Torsdag

Det fanns en tid då jag tyckte att dessa brallor var vida, idag not so vida I say.

Kikar man ut kan man konstatera; sköna maj!
Igår levererades försommarvärme och det var magiskt att kliva ut från bibban och cykla hemåt. Känner på mig att det kommer kännas samma lika att cykla dit nu på morgonen.
Solens strålar leker i körsbärsträdet som går för full maskin nu vad gäller blomning. Overkligt vackert.


dagens tröja som ev kommer bli för varm från COS, brallor Weekday.

Men det var igår det




Igår kväll i Trappan, hemkommen efter arbetsdagens och jobba-kvällen. Trött men glad.
Jag fick till arbetsdagen och hann också med intervaller på lunchen och när jag klämde dit den sista sträckan cyklade Mannen upp bredvid mig!
Han hade varit hemma på lunch (glömt den kära lilla lunchlådan) och hade fått syn på ett fruntimmer som for iväg genom parken. Sedan cyklade han likt en coach jämte mig medan jag tog en nedvarvningsjogg. Himla trevligt.

dagens orangea chock från COS, brallor från HM

tisdag 5 maj 2015

Tisdag är det va?

När man varit så där sjuuuuhukt flitig på jobbet och pennan har fått bocka av flera punkter på att-göra-listan och när man får klämma till med en trevligt tisdags-after work, då känns det bra på alla sätt.
Nästan så att man inte tar någon notis om att man blir blöt (igen) under hemfärden eftersom det är så overkligt ljusgrönt och vackert ute.
Nu tänkte jag toppa det med att se ännu ett avsnitt av den ääääckliga tv-serien Fortitude.
Önskar att jag kunde förverkliga här på bloggen hur det låter när man lägger all sin kraft på ordet äcklig på östgötska.
Det säger verkligen allt.
(guuu sååå) äääckklii.

Inget särskilt

Om jeans kunde klaga på positiv särbehandling skulle förmodligen de andra jeansen i garderoben göra det.
Anledning? Det är de vida favoriterna som åker på allt som oftast. Samma sak idag, och till det ingenting fancy men ack så skönt att kunna ha en blus utan att frysa.
Inleder tisdagen med möte i grannstaden.

i trappan; jeans HM, blus Lindex

måndag 4 maj 2015

Trav

Vilodag idag egentligen men jaaa, äsch. Jag får inte ihop det som jag tänkt mig den här veckan så jag slängde in ett kortare pass.
Ja, jag tjatar löpning igen, förlåt det glömde jag säga.

Så, planen var att medan yngsta har sin ridlektion så kan ju jag trava lite i skogen (nu var jag vitsig).
Regnat har det gjort hela dagen men nu på kvällen det var mest ett regn i finduschlir så det var inte så blött som i fredags, skogen var på sitt allra vackraste humör och vitsipporna stod i givakt. Backarna var precis så sugande som jag minns dem och benen precis så stumma som de kan bli efter en veckas rätt många mil.
Men får man bara springa en stund så kommer man loss från det där och jag fick feeling och glömde svänga av till stallet och fortsatte min vana trogen till den plats där jag som oftast brukar börja och sluta.
Nåja, det gjorde bara att jag fick ta en till uppförsbacke och sedan nedför igen till stallet så det var ju bara bra.
Som sagt det känns bra. Jag tycker det är hysteriskt roligt att springa.

I synnerhet när jag backar och läser vad jag skrev så här dags förra året.
Tvi.
Då var det rehabpromenader som gällde (ilskna sådana) och så var jag följecykel åt Mannen.
Usch, jag riktigt ryser när jag tänker på't.

Måndag, så kan man också utnyttja stalltiden, lätt trav i skogen.

Nu är det vardag igen

Vilken fin långhelg det blev - är den slut nu?
Jahupp.
Med hällande regn och långrunda i fredags (blött men utmanande) och så en kalasfin fest i lördags med småkusiner, god mat och fint häng med familjen hemma hos syrran. Och så igår blev det sol och så bjöds det på en lång cykeltur på 7 mil med räserhojen. Lite isande vindar där på slutet men då trampade Mannen på som en tok (han skulle hem till sin älskade efterrätt; persikohalvor med glass och grädde) så då var det bara att haka på.
Det var sagolikt roligt att få komma ut på hojen igen. Det är något märkligt magiskt med att klicka i fötterna och bli ett med hojen och sedan trampa på genom landskapet. Vi försöker undvika de trafikerade stora vägarna men ibland måste man ut på dem för att nå en annan rutt, igår hade vi för det mesta bra väg att cykla fram på.
Nu blir'e vanlig vardagshojen direkt till jobbet och arbetsveckan.

Måndagens

Tänk, det här med vida brallor, det är min kopp te det.
Pyjamaskänsla på jobbet!


i Trappan idag; vida brallor från Lindex, lång kofta likaså och en svart top från Filippa K

lördag 2 maj 2015

37,40

Om gårdagens väder fanns det mycket att önska.
Kallt, regnigt som attan och ändå skulle vi ut i det.
Mannen och jag hade bestämt oss, 1:a maj får ägnas åt veckans långrunda så det hinns med i denna helgs alla aktiviteter.
Jag hade en plan över vilken runda jag skulle ta, Mannen tänkte satsa på många varv på milspåret i skogen.
När jag hade klämt drygt 12 km skulle jag ut på en större landsväg och insåg så gott som genast att det vore rena självmordsuppdraget att springa där.
Nä. Springa ska man inte göra på vägar som känns läskiga. Jag vände och lade upp en ny plan, räknade kilometrar i huvudet och siktade in på att springa till skogen där jag visste att Mannen sprang runt, runt. Han hade dessutom tagit bilen dit och tanken på sällskap och sedan en varm bil hem avgjorde saken.
Men hur skulle jag få honom att förstå att jag också hölls och sprang i spåret?
Det upptog min tankar i drygt en mil; jag kanske kunde hänga vätskebältet på dörrhandtaget?
Klämma dit omslagspappret från min energibar i vindrutetorkaren? Lämna småflaskorna vid däcket?
Hur?
Jag bestämde mig för att springa motsols i varvet eftersom jag vet vilket håll han föredrar att kuta.
Sagt och gjort, jag nådde staden och skogsområdet vi brukar springa runt i och så dockade jag på milspåret.

Och efter knappt 400-500 m vem dök inte upp där som av en lycklig slump? Mannen!
Så överraskad han blev över att Frugan kom springandes där.
Himla gött att jag kunde lägga undan alla mina corny sätt att få kontakt med honom.
Vi hade sprungit ungefär lika långt och hade nu 15 km kvar, vi bestämde att springa att vi skulle springa åt var sitt håll och sedan ses vid bilen när vi klämt alla kilometrar.
Det var betydligt trevligare att springa i skogen måste jag säga. Förvisso tungt och klafsigt och jag var blöt inpå bara skinnet men så skönt att komma undan från vinden.
Regndropparna vandrade på löparkepans skärm och jag fick vibbar av Stockholm marathon 2012 då det var ett riktigt skitväder.
Skillnaden nu var väl att det inte blåste rikigt så förgrömmat.
Försökte tänka positiva tankar.
Tänkte vääääldigt mycket på salt sill. Ja , sådana där lakritsfiskar. Attan vad goda de är.
Tänkte ännu mer på salt sill, till slut hakade hjärnan upp sig; saltsillsaltsillsaltsillsaltsill.

När jag klämt min skogsmil var det alltså en 5:a kvar, djiiii då tog det emot men på't bara (saltsill).
Väl i "mål" väntade Mannen (han hejade mig i mål idag också!) och en varm bil.
Jag kikade på klockan och den stannade på avverkade 37,4 km.
Jääädrar.
Sedan gör man inte så mycket mer den dagen än äta och slappa.
Jag mutade ungarna att gå bort till affären och handla salt sill.

fredag 1 maj 2015

1

Nu är första maj snart slut.
Samma med mig. 
Jag ska sova och återkommer imorgon.
Det har varit en regnig första maj.
En dag med en lång löprunda och sen middag.
Satsar på vila, sol och tidig middag imorgon.

torsdag 30 april 2015

Da girls

På grund av anledning fick minsta klara igenridning av lektion alldeles på egen hand igår.
Nu är hon ju inte 3 år men hon är ju yngst och betraktas som lilla lilla syster.
Vi har stora storasyster, lilla storasyster, stora lillasyster och lilla lillasyster.
Hängde du med?

Nåja, hon skulle i alla fall få rodda hela det där med åka dit, rigga häst (med hjälp av stalltjejer där) och hoppla hejsan, tja, the whole schäbang so to speak.
Då ska man veta att ha koll på tider inte är hennes starka sida.
När hennes ömma moder och fader instruerade och förmanade samt coachade inför detta event vid middagen i tisdags (den extremsena) så fick vi ta emot ett visst mått av kritik från äldre systrar i stil med:
"meeeh... hon är ju inte pytteliten, hallå, när jag var så gammal fick ju jag greja det här och det här själv...." osv.
Jag kontrar alltid med att när de var yngre och fick ta mer och mer eget ansvar så kunde de inte se situationen utifrån som nu när de är mycket äldre och sas iakttar en yngre systers väg till eget ansvar.

Och att det beror mycket på hur man är som person när det gäller ansvarstagande, det varierar ju trots allt från en individ till en annan vilket sorts ansvar man får ta, hur mycket och hur ung man kan vara.

Och så tror jag att de äldre systrarna har rätt också. En del saker tror jag styrs lite av var man hamnar i syskonskaran! Jag har alltid varit lite fascinerad av det där, hur mycket präglar det en om man är storasyster eller lillebror? Jag inbillar mig att det gör mer med en än vad man tror.
Ett är dock säkert att man kan vara aldrig så rättvis som förälder och självfallet älska alla sina ungar precis lika mycket, de präglas ändå av var i skaran de är eftersom man får mer och fler erfarenheter som förälder och att man omedvetet styrs av mekanismer beroende på om de är äldst/yngst.
Och det märker ju syrrorna själva; vilken syrra sötgullar de bort mest?
Yngsta.

Då kanske någon undrar hur det gick med uppdraget; ta sig till ridskolan och klara ut allt som har med en ridlektion att göra.
Det gick alldeles utmärkt! Hon kom dit i god tid, extremt god tid, fick nog vänta en halvtimme. I övrigt fungerade allt så bra.
Nu tänker jag inte rationalisera bort mig själv från måndagarnas ridlektion, inte än, men snart.
Liten blir stor, så är det.

TorsdagsTrappan

Efter en natt med delvis sömn, delvis ältande jobbsaker och lite sms:ande med äldsta som var ute på galej så känner jag mig nu mycket redo för en ledig dag imorgon.
Nej, jag arbetar inte halvdag.
Nej, jag kommer inte hinna med allt idag som jag skulle ha gjort under veckan.
Men fira lite Valborg ska jag göra.

dagens skjorta från HM, brallorna av lite vaxad karaktär, är från Lindex

onsdag 29 april 2015

och för övrigt

vill jag protestera mot att tiden går för fort nu.
April är en favoritmånad och den har gått alldeles för snabbt.
Och Maj då?
Kommer väl rusa förbi.

Vida

Växlar över till små prickar och fortsatt pyjamaskänsla vad gäller brallor och nu snackar vi riktigt vida brallor här. De här byxorna dissar inte mina vader om man säger så.
Det är en vanlig jobbajobbetdag, hoppas hinna lägga in en lunchjogg också.


dagens byxor från Zara, tröja Lindex, skor Vagabond