Mor får sms.
S lånar min mobil - hennes är urladdad, så du vet... messar nästäldsta.
Jag fylls av inre värme.
Få saker som slår den lyckokänslan (inte ens min sjukgymnast) när man inser att kidsen dvs syskonskaran av girls hjälper varandra.
Även om det handlar om de mest enkla saker.
6 kommentarer:
Visst blir man galet stolt när man ser att barnen tar hand om varann?!
Vilken härlig känsla! Bra start på en relation som man hoppas ska vara livet ut.
...och vad fint det var här inne på bloggen då! :)
Ja, det är en ljuvlig känsla:) Bra att du gick till sjukgymnadt, har själv fått så mycket hjälp hos min med min onda arm.
Håller med! Så himla härligt att de hjälper varandra sådär alldeles av sig själva!
Så fint! ♥
Husfrun: ja, man pysmyser av sånt!
Linda: mmm, tänker så också! Tackar, en har pysslat till det lite...
Molly: :D
Mrs J: precis - utan att man påpekar att man ska hjälpa varandra, känns som att man har lyckats m något då...
Camilla: :D ja, känns fint i hela kroppen av det!
Skicka en kommentar