Jag trampar på till jobbet, ser en morgonpigg löpare och kommer förstås att tänka på att jag ska springa jävligt långt på lördag. Blir lite darrig.
Går på en föreläsning på förmiddagen. Föreläsaren råkar säga ordet träning, jag tappar koncentrationen och blir svinnervös.
Lugnar ned mig. Lyssnar igen.
Så blir det lunch och därmed lunchlåda (trist sådan).
Tittar på pastan och den säger till mig; du ska kolhydratladda.
Hoppar till, blir svinnervös igen.
Lugnar ned mig. Äter.
Hamnar framför datorn. Anmäler mig till nästa års Göteborgsvarv (hur funkar människan egentligen?).
Och blir... ja ni fattar.
Dundernervös.
Så där så att det killar i händerna.
Hilfe. Och det är bara tisdag!
5 kommentarer:
Ha ha ha... känner så väl igen det där. Men VARFÖR anmäler man sig hela tiden till nya lopp? Jag har _ångest_ inför både Tjejvättern och Vansbro tjejsim. Huuur tänker man liksom???
Det måste vara någon konstig gen eller tvångstanke som gör att man måste klicka på anmäl, eller?
Men just då man gör det känns det ju bara kul.
Men... nu skulle jag peppa dig va?
Heja dig! Du fixar det på lördag!!! Medaljen och målgången är värd allt.
Kram på dig!
Du, det kommer att gå kanon!
Underbart!
Det måste vara hur många fjärilar i magen som helst som flyger just nu.
Så du har anmält dig till VArvet nästa år?
Funderar själv på maran, men tror det kan bli för tätt mellan Varvet och maran?!
Camilla: :D ja, vad är det som gör att man klickar på anmäl?! Det är ju roligt men shit va nervös jag känner mig!! TACK för peppning!!! kram!!
Fröet: :D hoppas hoppas!!! TACK!
Miasvardag: japp, anmäld till varvet, jag skulle ju ha sprungit båda loppen i år...men visst är det lite tätt emellan. Nåväl, nu har jag fokus inställt på lördagen!!! (fladder, fladder) det var fjärilarna det!
å fy jag blir nervös bara jag läser om det... och jag ska inte ens springa!!
Skicka en kommentar