Här sitter jag och väntar, bilen känns kall men skylten lyser upp den mörka januarihimlen så fint. Bilprovningen kan också vara poesi.
Ja, jag är här igen. Varför nöja sig med en gång när man får komma igen?
(Bilen, nu sköter du dig).
uppdatering: jaha, vi får komma tillbaka, man tackar man tackar, för den där j***a vänstra lampans fel (trots verkstadens arbetsinsats!).
Blame it on janury.
5 kommentarer:
Så muntert ska det låta! Ha en bra dag!
Oh, nej! Men vad gjorde verkstaden egentligen? Det borde väl bli bakläxa på det?! Lider med dig!
Bläk, jag ska dit i morgon!
Eller så beror det på vilken besiktningsgubbe man får. Ibland tänker jag att om man skulle åka direkt till annan bilprovning så skulle den gå igenom.
mis(s)match: ja, man får försöka se poesi i allt ;D
Fliselin: tjurigt - så känns det, attan nu måste vill tillbaka till både verkstad och bilpr. :(
Frida: håller tummen för dig!!
I will not: i det här fallet var det nog ingen utväg ;D
Skicka en kommentar