Libby versus Libby

Ni har sett den där nunan förut, svettig, löjligt flinande under den där sunkiga kepan.

Och japp, här är den igen (kan inte människan sluta älta som sitt rännande?)
Och denna afton då hon cyklade ensam till stan, krökte till skärmen på kepan och bara var med sig själv hände något.
Löparguden tog sitt finger och tänkte "den där, hon där, den där medelålders bruden - hon ska få känna hur det är att bli touched by God". Och så pekade Löparguden på den där medelålders bruden där hon stod och värmde upp till popmusik på en gata i en medelstor stad. Och bam! Hon skenade som skjuten ur en kanon. Långt över sin egen förmåga, kugghjulen bara snurrade, maskinen bara matade på, allting stämde! Ritsch iväg över gator och torg, klungan hon lubbade med bara drog förbi plastmuggarna med vatten så de darrade till. Här är ingen som har tid att stanna för att dricka.
Och uppför affärsgatan, som hon alltid bävar lite för. Den där medelålders bruden trodde knappt det var sant! Hon vågade ta ut allt - det räckte ända in i mål där hon gav allt de sista metrarna. Rusig av lycka ville hon nästan brista ut i sång!
Libby kommer kanske (troligtvis) inte kunna göra om det där någon mer gång, men jädrar  - det var gött att få testa!
Och Löparguden? Hen har redan börjat leta efter någon annan att sätta fart på.

så - nu ska här inte löparrapporteras på.... flera dagar.