Jag är inte riktigt säker på varför jag steg upp.
Eller jo.
Jag ska ju till jobbet. Men varför gick jag upp så tidigt? Två kids har studiedag, ett kid har prao och börjar 10 och klarar dessutom skivan själv. Det är bara ett kid som ska väckas och inte behöver jag gå upp aptidigt för det?!
Och Mannen bara sover och sover.
Och ute snöar det. Igen.
Och igår var en bitvis jobbig dag. Jag hade svårt att komma in i kurstänket eftersom jag innan hade fått lite tuffa besked som snurrade runt innan jag kunde vara en duktig och mer närvarande kursdeltagare.
Och sedan blev liksom kvällen sen och tisdagen bara höll på och höll på och jag skippade löpningen och åkte runt och hämtade alla mina barn, vilket jag ville göra.
Hämta in dem.
Visst ja, nu vet jag varför jag gick upp så tidigt.
Jag ska ju springa på morgonen.
5 kommentarer:
Ja, ibland undrar man vad man håller på med. Hoppas morgonlöpningen blev fin!
Glömde du att andas igår på Andningens dag??? Skynda långsamt och kram från Nickan .
Spring på och hoppas tankarna släpper lite då. Kram!
Löning är bra mot det mesta, alltid i alla fall lite bättre efteråt.
Frida: ja, det kommer liksom över en: vad gör jag? Morgonlöpningen: min räddning.
Nickan: men andades så mkt mer efter det ;D
Iwillnot: funkar alltid ;D
Fliselin: true!
Skicka en kommentar