Här står ju inte inläggen som spön i backen precis.
Det är inte så att det är någon slags bloggpaus eller så men kraften är inte riktigt med mig tror jag.
Och när jag kommer hem från jobb så bara stannar jag till, sitter ute i trädgården och läser tills kvällskylan eller myggen jagar in mig. Spelar lite WF mot väninnan. Funderar.
Stirrar på en humla som flyger lite groggy mellan alla vackra blommor i paradisbusken (jag förstår att det blir för mycket av det goda för humlan, busken är som ett vattenfall av blommor).
Andas in schersminens underbara doft som nästintill försätter en i trance.
Ungefär så.
Och sedan kommer tröttheten tillbaka och man måste gå och lägga sig fast man tycker det är synd och skam så här års.
Och efter tandborstning bara måste jag ställa mig på trappan i pyjamas och kolla in kvällsljuset.
Och så blir det sent, iiigen.
Och efter tandborstning bara måste jag ställa mig på trappan i pyjamas och kolla in kvällsljuset.
Och så blir det sent, iiigen.
3 kommentarer:
Kvällspoesi! Det är alldeles för svårt att gå och lägga sig om sommaren.
Men ett inlägg om dagen är väl helt okej? :) Helt rätt att njuta lite av sommaren i stället.
Know the feeling, stirra är nog rätt nyttigt så här innan semestern tror jag :)
Camilla: hela sommaren är som poesi ;D
Jo, det får väl bli så, så här års.
hedgehog-sara: stirra är det nya.... bloggandet?! ;D
Skicka en kommentar