Vi finfikar på Café Gerbeaud

Cafékulturen går inte av för hackor i Budapest. 

Jag finfikar mig gärna genom Europa och på Cafe Gerbeaud har jag varit förut men ehum... det var för länge sedan, det stod nog 1991 i almanackan när det sist begav sig.

Visst, det Gerbeaud drar självfallet till sig turister men det är anrikt och så värt ett besök och förresten så finfikar locals här också.

Man blir som sig bör, visad till ett bord som på en fin restaurang, väljer bakverk i den vackra bakverksdisken och så får man det serverat till sitt bord. Tjusig interiör förstås och jag blev förtjust i stolarna.

Ja, apfelstrudeln eller Almás rétes som det heter på ungerska var också till belåtenhet. Ett fint bakverk här får man betala 80-100 kr för, det tickar snart iväg när man är ett intresserat finfikagäng men himla trevligt är det. 

Tyvärr har ju uppfinningen påtår inte nått ut i Europa och det är ju bara att beklaga, Mannen och jag  kunde idag inte hålla oss från att beställa in ytterligare varsin en kopp kaffe för att slå rekord i långsamhetsätning av bakverk.

Satt fint och bekvämt.

Mycket bling ska det vara.

Och här har vi det söta i bild.

Almás retés serverades med en f.a.n.t.a.s.t.i.s.k. kanelglass, vaniljsås och precis lagom mycket grädde. Oj oj.
Det var sagolikt gott.