Superbroccoli, det kan jag sannerligen behöva.
Idag har jag varit medarbetaren du inte vill ha.
Jag har varit på jobbet och inte varit direkt superkry - vad tycker vi om sådana medarbetare? Jag - kvinnan som gett bacillskräcken ett ansikte går och omkring och är okry på jobbet.
Ja, jag får sitta med dum (eller snarare sjuk)-struten på mig.
Heaven forgive. Jag har så in i helskotta mycket att göra just nu att jag helt enkelt inte vågade stanna hemma. Det hade gett sådana vidriga effekter på nästa vecka att jag helst inte vill tänka på det.
Imorgon ska jag sitta i karantän (ja, jag tänker gå dit igen) på kammaren och sedan gå hem vid lunch.
Superbroccoli - jag befaller dig.
Ge mig kraft och styrka, jag vill springa.
2 kommentarer:
Iiih, det är ju precis såna man går omvägar för... de tokförkylda, som inte kan hålla sig hemma. ;)
Tur att du klarade Berlin utan baciller, det hade varit jobbigare!
Krya-kram på långt håll! :D
Camilla: jag veeet, jag skääääms! :D Jag är så tacksam ändå att det kom nu...
Skicka en kommentar