Löparmöte

Tidigare i afton var jag ute och nötte asfalten. Nu kanske du tänker; vad gör människan, bara jobbar och löptränar hela tiden?
Då säger jag, det är korrekt uppfattat. Det har blivit mest sånt just nu fast i morgon ska jag göra lite annat, jag lovar.
Men nu ska jag berätta något roligt. På kvällens runda kom jag kutandes på väg hemåt i aprilkvällen och såg i ögonvrån en senig, sportklädd äldre herre komma trampandes på sin cykel. Vad händer?
Jo, han cyklar upp bredvid mig och börjar prata!
Han inledde förstås med;
- Jaha, hur går det?
Jädrar vad snopen jag blev!
- Jorå, tackar som frågar sa jag när jag fann mig,
- Hör du, får jag fråga, vad ligger du på för fart nu då, fortsatte cykelfarbrorn som blev nöjd med mitt svar. Ser bra ut, tyckte han, går ju fint det här (!) och snart kunde berätta om alla de marathonlopp han deltagit i.
Jösses - det var jättekul att lyssna på hans utläggningar medan jag kutade på.
Han trampade bredvid mig och berättade om bl a Oslo marathon och att mellan 1979 och 1986 hade han hunnit med över 20 (!) olika marathonlopp. Här hade jag att göra med en riktig veteran i värstingklassen!
Han berättade att han fortfarande brukade åka upp till Stockholm och insupa marathon-stämningen i juni och av vad jag förstod hade han varit med och sprungit så sent som 2011.
- Ja, det blir väl inga kanontider, jag är ju i alla fall 76! klämde han dit med var på jag imponerad tyckte att han hade all rätt att luta sig tillbaka lite lagom!
Så ville han höra om jag skulle springa några lopp i år, så jag berättade om mina planer. Han tyckte det var roligt att höra att jag bet ihop förra året och sprang i Stockholm trots riktigt skitväder.

Igår var nog sista skidturen tyckte han så nu i morgon var det dags att ta fram löparskorna.
Visst, förr hade han sysslat en del med vintermarathon och då inflikade jag att det var nog inget för mig.
- Nä, snöglopp och minusgrader... nä, egentligen var väl inte vintermarathon grejen riktigt, filosoferade han där han trampade jämsides med mig.
Så kom han att tänka på ett marathonlopp som tydligen gick/går mellan Boden och Umeå (?).
-  Jag sprang delar av loppet mellan Boden och Umeå häromsistens också. Det var roligt även om jag kom sist. Det är en mara där men jag valde att bara köra milloppet som man kan göra i slutet, jodå det var roligt.
Roligt var ordet. Så makalöst roligt att få ett sådant möte - helt oväntat på sin löprunda!
Så kom plötsligt Mannen kutandes, hej Mannen ropade jag. Jaså, kommer maken också, sa marathonveteranen, ja heja, kör på ropade han uppmuntrande innan vi skiljdes åt och han trampade vidare åt ett annat håll och jag, jag sprang hem.