Mission två!
Där kom jag lindrigt undan! Darling (ponnyn) var både samarbetsvillig och glad och lilla V klarade skivan galant på egen hand, hoho! Ibland ska man ha tur också! Jag bara stod där bredvid och tog emot ehum... vahettere.... tränset (?).
Och ridlektionen var så där ljuvligt härlig att titta på.
Finns det någonting som går upp mot att få se sin lilla avkomma pyssla med det de gillar väldigt mycket?!
3 kommentarer:
Jag skulle avlida om jag behövde hålla på med det där. Ingår det att föräldrar fixar kusen?
Kul att vara med sina barn. När dottern var mkt. mindre så var jag med och red i barngruppen. Vilken upplevelse. Jag som är allergisk, men det var kul. Senare fick jag rida i vuxengrupp. Kram trevlig dag önskar Nickan
Fliselin: jag har vant mig gradvis. Nja, underförstått ja tror jag men det finns stallvärdar (ungdomar) som hjälper till i stallet som tur är.
Och att min näststörsta är en stalltjej, det har varit min räddning ett par ggr kan jag tala om!!!
Nickan: jag nöjer mig med att titta på fast det ser ju roligt ut!!! Ha en fin onsdag!!!
Skicka en kommentar