fredag 4 februari 2011

Vivi sökes

Väcktes av telefonen tidigt imorse, eller jag tyckte det fortfarande var natt.
Klockan visade 04.37 och det är alltid lite otäckt när det ringer så där på knäppa tider. Utan att veta hur det gick till stod jag med luren i handen och svarade. Det blev en tjurrusning genom hallen för att signalerna inte skulle väcka kidsen för någon telefon brevid sängen som man har i amerikanska filmer har vi inte.

- Är det Vivi? skriker en äldre herre i luren.
Men det är det ju inte.
- Jag väckte dig väl inte? fortsätter mannen skrikande.
?
- Men du ska väl till arbetet? hojtar han uppfodrande till mig och notera nu att han säger arbetet inte jobbet. Jag misstänker att den morgonpigge mannen inte längre behöver gå till något arbete.

Vi avslutar samtalet, ingen fara - sånt händer säger jag när mannen som inte får tala med Vivi börjar skrikropa ursäkter och så tassar jag tillbaka till min varma bädd.
Jag kan inte somna om.
Ligger och tänker på vad jag ska göra på arbetet.

3 kommentarer:

Omentjej sa...

Hjälp, vilken väckning!

En gammal kollega som blivit pensionär hade mailat oss 4.35 imorse!! Hjälp, det är liksom sovtid då. Kommer man själv vara jättepigg i vargtimmen?
Varför får alla pensios ändrad dygnsrytm? (Gäller dock inte mina föräldrar)

Sara sa...

Det är ungefär när jag gick upp i morse. Jag brukar gå upp fem, men imorse skulle jag ju med tåget till Stockholm så jag gick upp halv istället. Prima tid - bästa tiden på dagen :)

Camillas dagar sa...

Usch, jag tror alltid det värsta då telefonen ringer då man sover. Skönt ändå att det bara var en förvirrad herre. :)