Och Surbenet fick sig en omgång. Rejäl sådan.
Återigen; fascinerande kunskap det där. Hur min massör läser av, liksom checkar av kroppen, petar direkt på det onda och sedan bearbetar och spänningarna släpper.
Det stavas hårda nypor.
Jag grimaserar av hur ontskönt det gör när de uppstudsiga musklerna får hjälp att lägga av att vara så jädra spänniga av sig.
Verkligen grimaserar alltså.
Jag har fått klartecken att springa, fast inte asfalt i början.
Jag ska köra lite vackert, jag tänker mig att jag ökar distansen lite i taget.
Mitt planerade träningsschema har fått sig en törn men jag kommer igen och den här ofrivilliga pausen kommer kanske (förmodligen) påverka kommande lopp (negativt) men okej.
Sånt händer, jag ska verkligen försöka komma upp i mängd igen.
Ja, ni hör. Jag ältar högt här på bloggen. Precis som vanligt.
Vad som orsakat detta tillfälliga stopp i maskineriet? Tja, en käck liten cocktail av en urgammal skada som jag har haft besvär av från och till sedan tjugoårsåldern, före min tid som löpare - då var jag en aerobicstjej. Kanske har det blivit för mycket asfalt, troligtvis också min ökade träningsmängd och så eventuellt lite slarv med stretchandet. Rör om och så blev det Surben av alltihop.
Jag tänker; det kunde varit värre. Nu tar jag nya tag, jajamän.
Så jag har bokat nya tider med teamet. Ja, min sjukgymnast och min massör.
Vad jag behöver nu är en manager.
8 kommentarer:
Gott att höra, men jag undrar om det verkligen är så förnuftigt att springa riktig långdistans. 28 km som du skrev om för någon vecka sedan till exempel. Varför inte håller dig kring max en timme? Jag befarar att du får andra skador (brosk- och ledbandsförslitningar) längre fram...
Jag kan vara manager mot en blygsam ersättning på 10% av vinst- och reklampengarna.
Karin
Visst är hon bra massörskan!!!???
Karin
Mis(s)match: nä, det är ju mara-distansen jag vill åt ;D så en timmeslöpning är inte ett alternativ just nu. Jag försöker variera mig och köra styrkeövningar för att hålla allt på plats. Men visst, om skadeperioderna blir fler då måste jag börja tänka om! Men jag vill hålla för långa distanser upp i äldre ålder!
Karin: okej, då ska vi bara ha en sponsor också!! :D
massörskan? Hon är amazing!! Superbra!
Vill och vill.
Det är ju precis det jag oftast för höra av patienter på min mottagning ;D....
mis(s)match: haha, jag kan tänka mig det. När jag var hos en läkare i samband med mitt knäont 2011/12 suckade min läkare;
- Jag vet inte vad det är med er löpare asså. Ni är så envisa och tjockskalliga.
Det tog jag som en komplimang för sedan menade han på att den sortens egenskap var ju bra när man skulle rehabträna.... :D
Fy så tråkigt med krånglande ben, men skönt att du får hjälp. Stressande inför framtida lopp. :(
Jag undrar själv om jag kommer att kunna cykla Tjejvättern om 2 månader. Tveksamt, men jag hoppas! Någon rekordtid är bara att glömma, är i så fall glad om jag tar mig runt.
Ha en fin fredag! Jobb igen för mig. Undrar om jag minns lösenordet till jobbdatorn. ;)
Camilla: ja, jag känner stor frustration eftersom jag tränat så envetet, intensivt och inte slarvat :( Jag börjar nu tänka att det får bli att ta sig runt när jag tänker på kommande lopp.
Skicka en kommentar