Lämnade jobbet tidigt idag för att gå på utvecklingssamtal med en av döttrarna.
Nu när man kommit hem känns det som man skolkar fast det finns (väldigt) gott om flextid att ta.
Flextid ja, men arbetsuppgifterna liksom draaaar i en och som den plikttrogna bibliotekarie jag är har jag känslan av "ajabaja".
Märkligt.
Och med så kalasfint väder ute skulle jag gärna, om jag vore friskfrisk, kastat mig ut med löparskorna på.
Nu blir det inte så.
Istället sitter jag här med en kopp kaffe och liksom bara latar mig och låter tankarna vandra.
Det är väldigt tyst i huset, bara jag och kaffet.
4 kommentarer:
Var inte så plikttrogen!
Bra att flexa någon gång ibland. Jag får också dåligt samvete fastän timmarna samlas på hög... Märkligt!
Hoppas du hade en skön stund i tysta huset!
Jag flexade också hem en timme tidigare i dag, för att hinna åka lite rullisar medan det var ljust ute. Det visade sig var ett smart drag, för lagom till jag var färdig började det blåsa isvindar och små, små underbara flingor började dala ned från skyn. :D
Lisa: jag jobbar på't! ;)
Fliselin: störtbra!
Camilla: se där! flex is good!!!
Skicka en kommentar