Jag irrar omkring i halvmörkret och hittar inte i mitt eget kök. Är det så att min hjarna helt anpassat sig för det lilla köket i Parislägenheten? Jag stirrar oförstående på havregrynsgröten som jag i ett drömlikt tillstånd har rört ihop. C'est quoi?
Den rostade mackan och kaffet med mjölk (som jag alltid dricker oavsett en vecka i Paris eller inte) känns som en mer klockren start på dagen. Mitt direktimporterade franska kaffe smakar bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar