Måndag med söndagskänsla.
Vila betyder det.
Och medan jag vilade såg jag till att rensa hemmet från tomtar, stötte på en låda i skänken som knappt gick att stänga, rensade den också. Tvättade två maskiner, lagade mat.
Åkte till stallet med lilla.
Rivstart på terminen eftersom vi fick en häst som inte var riggad för lektion och fasen, jag kan ingenting igen. Jag trodde jag skulle komma ihåg hur man hänger på allt men icke.
Ärligt talat. Jag orkar inte ens lära mig, jag passar ändå inte in i den där miljön.
Medan lektionen pågår tittar jag förstås på Lilla men jag försjunker också i en medhavd bok. Jag sitter inte och sakkunnigt kommenterar och reflekterar över allt som sker i paddocken (där man rider alltså, jag kollade med faktakunniga näst äldsta) som ehum... många föräldrar, mest mammor gör.
Jag kan ju inget men är inte så ledsen för det.
Lilla ställde en fråga i slutet av lektionen;
- Hur många här ska hem och kolla på Mästerkocken på tv?
En synnerligen adekvat fråga, kanske inte just på en ridlektion men i alla fall.
Lilla ska det, se Mästerkocken alltså. Liksom vi andra i "mästerkocken-fan-gänget".
2 kommentarer:
Det där med hästar är underbart om du frågar mig som ör gammal hästägare och mer eller mindre bodde i stallet under hela min uppväxt. Tyvärr var ingen av mina söner intresserade!
Ja, jag ser! Och i år är en kollegas dotter med, Lovisa, som precis gick vidare med asiatisk råbiff. Så spännande!
Hallin: å jag gillar hästarna som djur betraktat - på avstånd haha. Jag kan liksom inte hålla på med dem.
Mästerkocken däremot! Hoppla vad kul!!
Skicka en kommentar