Och när man går där på vägen från stranden susar plötsligt vinden omkring en och det rasslar i olivträden.
En get bräker någonstans och bergen är grå, eftermiddagen varm.
Vi stannade och lyssnade på alla ljud, andäktigt, kändes som att den vinden har blåst här så många gånger, så länge. Spelar ingen roll om det var idag eller för två tusen år sedan. Ljuden är de samma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar