Religion

Stärkt av frukost på sängen, OS-segrar, fint väder, vinden som mojnat, defensekräm och att min småluriga förkylning nu lyser med sin frånvaro gav jag mig ut på en löprunda. Och jag sprang och sprang. Det blev en mil och kanske lite till. Jag kunde inte sluta springa. Solens ljus föll genom de snötyngda träden och mina tankar bara flöt fritt, min medvetandeström var så vacker att självast James Joyce skulle ha likt Elofsson gråtit av glädje. Jag filosoferade kring Virginia Woolf, dagens middag, nästa veckas arbetsuppgifter, kommande helgs planering i en enda vacker ström. Så släppte plötsligt en gran lite av sin tunga snöbörda och det glittrade omkring mig av tusen kristaller. Och jag bara sprang och sprang.
Lordi, lordi me som Dolly Parton skulle ha sagt.
Löpning, det är religion det.


fotnot: Lordi, lordi me har jag hört Dolly P. använda många gånger under en konsert och det är så vansinnigt bra formulerat.
Lordi, lordi me.