Det sågas

Förändringens vindar blåser och det sågas av spinkiga körsbärsträd i trädgården (buhuuuuuhu).
De där träden har varit föremål för diskussion kan man lugnt säga.
 Mannen (han får heta Skidkungen några dagar till sedan räcker det) har drivit frågan såga ner - såga ner i åratal. Träden ger inga bär, de liksom växer inne i häcken (tufft ju!) och framför allt; de skuggar hans älskade trädgårdsland.
Libby tycker att de där kanske inte sååå himla snygga träden ändå ger en viss charm eftersom de är en skön motvikt till allt blir så där ordnat och fyrkantigt i en villaträdgård, de ger en viss oregelbundet som gillas och sedan är blommorna i de förvisso något buskiga trädkronorna vita och fina och fåglarna ska väl också ha bär att äta?
Diskussionen har pågått flera år, fram och tillbaka och fram tills idag har träden klarat sig.
Redan i somras (höstas?) så fick Libby dock vika sig, argumentet för trädgårdslandets bästa är ett rätt tungt argument även om de landen är rätt små och tja, kanske inte precis livsavgörande för vårt hushåll.
Men okej då.
I förhandlingen kastade Libby då in att träden bort = snyggsnygga möbler till Lilla Provence.
Så det är väl dags att man börjar surfa fina trädgårdsmöbler nu då.

Bzerk

Jag gick loss ordentligt i trädgården idag. Bzerk!
Jajamänsan.
Med min sekatör var jag inte att leka med! Klippklippklipp.
Så var lavendel snaggad och plymspirean eller var den nu kan tänkas heta. Jämnad med marken är den i alla fall.
Buddlejan såg jag till att klippa till enligt konstens alla regler också.
Och lite rosor på det - så! Nu kan det börja spira nytt här joråsåatte...

Sedan tog jag tag i Siemens inomhus och städade av hela rasket i rasande fart. Mannen som trädgårdsmästrade vidare på egen hand blev nästan lite orolig för min mentala hälsa.
Men han stack iväg och skaffade finpizza till hela gänget så kvällen blev rätt lugn.
Nu väntar således 3 dagars kurs i hufvudstaden, det blir fullmatade dagar men om kvällstid kan jag ju sannerligen se till att lata mig lite, inte behöver man tänka på kvällsmat, läxläsning eller annat.
Jag får väl spankulera omkring och slå dank helt enkelt.
Bäst jag packar ner löpardojjorna - eller hur?!

Som jag älskar lavendel

Nä, om man skulle ta och ägna sig lite åt trädgårdsbestyr.
Jag är ju inte dum, jag fattar ju att jag måste lägga ned åtminstone liiite arbete för att det ska bli något av det.
Så nu tar jag sekatören och klipper i min älskade lavendel. Mannen kan vara flitig med trädgårdsarbete men lavendel får han inte röra - det har vi tagit i hand på. Lavendeln - den är min.
Och för den som undrar;
ja, utemöblerna dvs ett litet bord och två stolar har hittat tillbaka till uteplatsen som går under namnet Lilla Provence.
Det betyder att dricka-kaffe-ute-säsongen härmed förklaras som öppnad.

Visst är det något speciellt med lavendel?

Naturfotografen Libby. Nu väntar vi bara på att svt ska ringa angående något naturprogram på bästa sändningstid.

Känns overkligt. Men det kommer att bli grönt igen. 

Blomster

Rosorna har kört ett eget rejs. Vi måste kapa innan hela rasket ligger som en matta över uteplatsen. Blir en rejäl rosbädd som jag försöker rädda i vaser istället....

Mitt lilla Provence

Lilla uteplatsen precis intill huset går under namnet Lilla Provence.
Där är det synnerligen trevligt att sitta tidigt om morgonen, dricka sitt kaffe och prassla med en tidning. Det går bra andra tider på dygnet också, gärna kvällstid. Då kan man sitta där och sippa lite rosé och tala om strunt eller viktiga ting.

Hade tänkt mig någonting i den vägen nu ikväll men det regnar på Lilla Provence och allt blir intensivt i färgerna. 

Varför det heter Lilla Provence? När Mannen fick sitt nu-vill-jag-absolut-göra-en-uteplats-precis-här-ryck för några somrar sedan var det en smällhet dag och han slet som en galning med att få ordning på grus och plattor i solen. Varför i herrans namn håller du på med det där när det är varmt som i Provence undrade jag. Resultatet blev himla fint och ja, nu heter det Lilla Provence.

Något att njuta av

Kanske kommer frosten snart och kniper mina sista rosor... så jag räddade undan de som fått för sig att blomma igen. Tro nu inte att jag är en rosdam som går med hatt och flor och knipsar av vissnade knoppar och sköter rosorna som nyfödda. Tro inte heller att jag går i senaste modellen av gummistövlar och chic klänning in och ut i mitt växthus med snygga korgar och välmående rosor klängandes utanför.
Jag skulle kunna tänka mig att vänja mig vid något av dessa påståenden men istället har jag rosor som får klara sig bäst de kan - vilket de gör rätt bra, Mannen brukar se till att småkryp inte tar överhanden. Min rosbegåvning ligger mer i att ta in dem inomhus vid behov. Jag är mer en wannabe-rosdam.
Och idag torsdag är det blommigt som gäller!

uppdatering: for your information - jag har inte ens ett växthus! ;)

Fint blir det

Men det går ju bra det där, mannen!

Då klickar jag hem den lilla möbelgruppen som jag vill ha där då?!

Det gäller att dela på arbetsuppgifterna.

Pussel

Fin sommarkväll kan man konstatera. Mannen lägger pussel i trädgården - med ölandssten.
Ta inte ut dig alldeles - vi ska kolla på Mad Men också!

Sett i trädgården

In the bushes

Så här års är det rätt schysst att vara soptunna på vår gård.

Trädgårdar och parker

Himmel vad folk det är som dräller runt på gator och torg i London. Man kommer väl tycka att det är folktomt när man kommer hem till sin egna lilla stad...
Därför är det så gott att vandra rund i Londons alla parker... då kan alla sprida ut sig. Så väl det syns på människor oavsett varifrån vi kommer och har vårt ursprung, hur gott det är att vistas i naturen, att bara få softa på en gräsmatta. Och är det långt till den "fria" otuktade naturen funkar parker så bra, så bra som substitut.
Svårt att välja en favoritpark i London, I tell you. På denna resa flanerade vi ju länge i Regents Park som var en ny bekantskap. Tidigare har nog Kensington Garden varit min favvo men.... Hyde Park är ju inte dum den heller. Skippar att välja en favorit; Londons alla parker får första pris av mig.
Kew Garden spelar i en egen liga, har du varit där? Om inte släng in Kew i programmet någon gång. Libby med make fick trädgårdsnoja (ingen fara - den försvinner för Libby när hon kommer hem, hon är nämligen lat) och såg i alla fall ett litet växthus man skulle vilja ha placerad i sin egna trädgård, de flesta var som sagt i gigantiska format.

Bildbevis

Nu är den på plats, ljusslingan. Den 12 m långa slingan hamnade i körsbärs-
trädet istället och det är vackert så. Där sitter den bra.

Before and after

Före

Efter

Och här kämpar maken med plattläggning i 30 graders värme

Lilla Provence

Vilken fin sommarvärme! Jag gillar värme för då kan man sitta i skuggan utan att frysa...
Och som den Frankrikelover jag är så är det här sommarvädret rena Provencevarningen.

Ett nytt trädgårdsprojekt har uppstått i vår trädgård; minns ni dränering och flytt av schersminbusken? Där har nu uppstått en liten och än så länge oansenlig liten uteplats.
Det kommer bli en bra liten hörna att dricka sitt morgonkaffe på... alt. ett glas rött i sommarskymningen....
Har redan hunnit fixa med krukor och vita pelargonior och planterat en syrénbuske (obs vita blommor). Den ser lite ynklig ut där den står och jag är ju lite otålig av mig - så väx, väx.