måndag 11 oktober 2010

Måååndagmorgon

Men vad mörkt det är! Brukar det vara det? Kan det liksom bli mörkare?
Märkligt. Och kallt. Alltså ska det vara nödvändigt?
Och ponchon. Har en. Den känns inte alls som min poncho gjorde som mamma stickade åt mig (när jag var 7 år). Kanske har jag legat av mig som ponchotjej?
Jag testgår lite fram och tillbaka i köket. (hej skåp, på lördag ryker ni - bara så ni vet)
Nja, det känns väl ok.
Bäst jag fixar lite kaffe.

3 kommentarer:

Camillas dagar sa...

Jag klickade hem en från H&M. Använder den inte, så jag tog den till jobbet som "extrakofta", där funkar den bättre.
Jag hade dock ingen poncho som liten - så jag har inget att jämföra med.

Omentjej sa...

Här var så kallt imorse att vi hängde på min cykel på bilen, annars hade nog nästippen trillat av. Men nu skiner solen fint så hem blir det min röda Karin som får stå till tjänst. =)

Librarybeth sa...

Camilla: min barndomsponcho var sååå fin - brun och orange! :D

Omentjej: samma här, men jag trampade på i kylan - iiiih.