Torsdagens andra superintellektuella inlägg eller Någon slags mindfulness à la Libby

När man är så där trött att det svider lite i ögonen.
När man börjar göra allt lite snabbare.
Inget bra.
Då är det dags att stoppa.

Efter att äntligen ha dockat ut från jobbajobbet skulle jag skynda (varför det??!) mig till apoteket för att fixa några ärenden.
Då hejdade jag mig och tog till ett av mina kontemplationstrick;
gå in i en porslinsaffär.
Jag kan ha tjatat om det tidigare, jag har en tendens att upprepa mig.
Men alltså, så himla bra det funkar att strosa runt i en butik med husgeråd.
Man måste gå förbi kastruller och skärbrädor, inte stanna vid bestick, gå direkt till porslinet och stanna där.
Stå stilla, titta på snygga rader av porslin, vända försiktigt på någon tallrik eller skål.
Ställa tillbaka.

Det är inget köpkrav, det räcker med att titta.
Så kommer sakta en liten ro tillbaka.
Nu råkade jag ändå köpa två små skålar eftersom jag saknade dessa men det fungerar lika bra att bara stanna där en liten stund och beundra en vacker kanna i porslin.
Det hjälper inte mot svid i ögonen rent fysiskt men det mentala svarar fint på detta.

Det funkar inte med en klädbutik, nej. det går inte. Det är annat tempo, annan musik, fler färger, för många hängare och ställ.
I porslinsbutiken är det ordentliga travar, färre färger och mönster.
Visst det kan finnas många hyllor, bord, ställ med säljyta men det är ändå lugnare presenterat och så måste man ju ta det lite försiktigt.

Nu känner jag mig redo för att vara ledig.