Det går lite trögt med motivationen.
Jag får verkligen satsa jäääärnet för att komma ut på en runda efter jobbet. Jag vill hellre sitta hääär, i soffan och dricka te.
Men jag kom ut i kväll och jag försökte jaga fatt på motivationen. Att springa intervaller finns inte på kartan, nope. Det ska jag spara tills det blir isfritt, grågrönt gräs, halvblöta grusgångar och något ljusare kvällar.
Kanske infinner sig motivationen bättre då.
Det läget hade jag inte denna kväll, (shit vad trött jag är på is och tröksnö) istället körde jag lite fartlek. Först lite uppvärmning under några kilometrar och sedan spurta, småjogga, spurta och småjogga.
Efter ett par kilometrar fick det sannerligen räcka, det var förskräckligt vad jag blev trött men fortsättningen av löprundan kändes ändå... lite kul trots allt.
Månen gick upp och såg pampig ut och jag skubbade på.
Jomen, det kändes ok. Något bättre.
Sedan blev det sen middag och så blev jag så himla trött.
Jagandet på motivationen lär får fortsätta.
2 kommentarer:
Men du, jag är ju ingen löpare (än... hehe), men fartlek - är inte det nästan samma sak som intervaller? Fast jag antar att det är intensiteten som skiljer?
I will not: mm, stämmer. Man springer lite random och klockar inte antal längd el tid. Bara tjurrusa och så småjogga. Men man får inte fega och springa skitkort ;D
Skicka en kommentar