Vårdagjämningen - då

Så här dags för 16 år sedan var det sent 90-tal.
Mannen och jag var på sjukhuset och skulle inom ett par timmar ha det stora nöjet att bli föräldrar till en liten rödhårig tjej.
Inte visste jag då att jag skulle tycka att det var så lockande att föda barn att jag valde att göra det fyra gånger inom loppet av sex år. Inte anade den där lilla tösen som blev vår förstfödda att hon rätt så raskt skulle få syskon att både leka och härja med. Och att ha kul tillsammans med och att även om man tjafsar vissa morgnar ändå sluter upp för varandra när det behövs.
Minns att det var lite krispigt kallt i luften när vi traskade in på sjukhuset, Mannen och jag. Men det var ändå vår i luften, vårdagjämning. Vi parkerade lite galet så vi fick gå genom en liten skogsdunge innan vi hittade in. Det var tur att vi fick lite rutin på att ta rätt ingång till sjukan vartefter eftersom kidsen hade så brått att komma ut... men det kan jag berätta en annan gång.
Nu är den lilla tösen rätt stor tös och det är dags för gymnasium i höst och att ha stora barn är så spännande, precis som med små!
Bäst nu att jag dricker upp mitt kaffe, fixar till frukostbrickan till dagens jubilar, sjunger upp mig och väcker resten av gänget.
Älskade lilla unge, grattis på födelsedagen!