Det är inte klokt vad mycket måndag det är idag!
Du ser ju helt förstörd ut, sa mannen imorse vid frukostbordet.
- Är det för att Tjejmilen är över?
Och ja, det kanske det är? För idag känner jag mig som dagen efter en kolossalt rolig fest - den där tomheten när det roliga är slut...
Morgonen började med massor av näsblod sedan kom jag nätt och jämnt i tid till ett möte (avskyr att komma med andan i halsen och inte känna att jag har koll). Kaffepausen fick bli en stressig variant och sedan följde ett rätt hektiskt pass. Och lunchlådan ska vi inte tala om. Jag måste ha haft norra Europas tristaste lunchlåda. Nu sitter jag här och ska försöka vara nyttigt.
Och egentligen vill jag bara löpträna - vilket ser väldigt svårt ut att pressa in i denna veckas schema med jobbkvällar, möten och föräldrarmöten.
Och är det något jag blir grinig av så är det att på förhand veta att det inte blir någon träning.
Suck.
5 kommentarer:
Nämen - jag trodde att du skulle vara nöjd med löpning nu för ett par dagar. ;)
Trist med näsblod och tråkig matlåda.
Åh stackare, jag hade måndag-måndag förra veckan. Stor kram!!
Camilla: Ja, trodde jag också men inte då ;) Imorgon tänker jag satsa på bra lunchlåda - och det där med näsblod hoppar jag över :)
Omentjej: kram tillbaks - nu är det snart tisdag puh.
Välkommen i måndagsklubben, skriver under på det mesta!
Molly: onej, har du också haft en skitdag?!
Skicka en kommentar