onsdag 23 juli 2014

Byarna Roc, Buzet och Hum - vi åker omkring i norra Istrien

Igår tisdag - på självaste Mannens födelsedag - valde vädergudarna att himlen skulle vara tung och blygrå. 
Inte kallt ute men vi insåg att stranden kan det inte bli. När Mannen fyller år brukar det ingå en tur någonstans så varför inte åka till de små befästa bergsbyarna i norra Istrien?
Det blev en mycket fin tur, vi åkte norrut mot staden Buzet som är en liten stad med sin gamla stadskärna inom murarna på krönet av berget. 
På väg dit stannade vi i den riktigt lilla byn Roc för att beundra urgamla kyrkor och torn. Här fann vi också ett värdshus med några få bord utanför entrén. Vi slog till direkt och slog oss ned vid ett märkligt stenbord (en kvarnsten?) med små stubbliknande pallar som fick fungera som stolar. Lite som en servering ur Sagan om ringen. Förmodligen var det damen som serverade som också lagade maten, det tog en god stund innan vi fick vår beställning men den smakade finemang. När vi insåg att den friterade potatisen inte skulle räcka till kidsen och ville beställa mer så tyckte hon inte att det var någon bra idé eftersom det skulle ta så lång tid innan det skulle vara klart! 
Nåväl, då fick det bli pannkakor med choklad till efterrätt istället - det går ju lika bra det!

I väntan på middag i Roc. Jag är på inget vis uppgiven, tro inte det.
Jag filosoferar så klart.
Pannkisar med choklad - aldrig fel.

Beundrar fresker i den lilla bykyrkan - eller det som är kvar av dessa. Lägger pannan i djupa veck över historiens gång.
Kyrkan i Buzet var däremot nyligen renoverad. Stilig som en nyspritsad tårta på insidan.
Hus i Buzet, visst är det vackert med trädgården på kruka utanför dörren!
Dagens; tischa & jeansshorts Lindex, gammal strandblus om halsen för det blev plötsligt lite svalt.
Påmindes om att det lär blir tvättdags för mig också så småningom...
Det finns alltid ett stenvalv vi måste beundra. Det här fann vi i pyttelilla byn Hum.
Grönt i Kroatien - som hemma.
Efter Roc, for vi som sagt till Buzet och sedan vidare på småvägar till den pyttelilla byn Hum. Gemensamt för alla dessa städer/byar är att det var illyriska stammar som byggde försvarsmurar på de höjder som man valde att bosatte sig på. Det ska finnas över 130 stycken sådana små städer i Istrien (som denna del av Kroatien heter), det finns med andra ord många små byar att besöka.
Vi valde dock ut dessa tre.
Dessa byar övergavs men flera är bebodda ända sedan tiden cirkus 900-tal f.Kr. Rätt länge alltså.
Romarna har förstås varit här också och sett till att stärka murar och annat och så byggde man om under senmedeltid. Och när det blev venetianskt styre i denna del av världen såg man till att ytterligare förstärka sina fortifikationer. I Buzet kunde man på sina håll ana arvet efter venetianskt tid, en del balkonger påminde om de man ser i Venedig.

En bra tur blev det, perfekt en dag när regnet stundtals hängde i luften. Självfallet började det regna när vi satt och åt i Roc. Det har liksom blivit vår grej här i Kroatien. Den här gången räckte det med att vi fällde upp det hypermoderna parasollet över vår lilla sittgrupp med kvarnsten och stubbar.

3 kommentarer:

mis(s)match sa...

Fina bilder, fin semester!

Erika sa...

Jag minns en matservering uppe i bergen på Kreta. Menyn var...hmm...ska vi kalla den enkel?! Vi beställde chokladcroissanter, som ägaren gick till butiken jämte och köpte, och apelsinjuice som tog en evinnerligen tid att få. Varför förstod vi när vi såg dem gå ut på baksidan av huset och plocka apelsinerna som sedan pressades till solvarm juice. Det var värt väntan. :)

Librarybeth sa...

mis(s)match: indeed!

Erika: haha, har ett liknande minne från Amorgos. Vi stannade ute i obygden för att äta och det tog eviga tider. När jag gjorde ett litet oanmält besök i köket förstod jag varför. Där satt ägarinnans mor och skållade tomater och kokade omsorgsfullt en otroligt god tomatsås....!