En måndagkväll

När kidsen hänger med kompisar på olika håll blir det plötsligt den där märkliga luckan i tiden. Först blir jag alltid lite lätt handlingsförlamad. I synnerhet om jag inte ska löpträna, sedan kommer jag på att jag kan alltid köra lite tvättmaskin.
Men sedan kan man...

• foodbattla* med Mannen och tycka att man själv gjorde snyggaste käket
• dricka kaffe i solen och äta rabarberpajrester utan att ta hänsyn åt någon annan än sig själv
• beundra Mannens inköp av däck till skottkärran
• läsa lite bloggar

Och när några av kidsen ska åka till farmor och farfar alternativt har andra planer (hänga med polare, gå på festival) blir den där luckan i tiden ännu större.
Det är alltid så konstigt och ovant utan kidsen. Jag tror jag skriver om det så här dags varje år men jag tycks inte vänja mig.
Det är ovant utan alla mina girls. Tur då att jag ser till att fylla kvällarna med andra girls; imorgon är det bokcirkeln och kvällen därpå en middag ute med väninna.
Mannen får klara sig själv, blir det långtråkigt kan han alltid köra runt med sin skottkärra.

*foodbattle; man tävlar om att komponera och lägga upp sitt käk snyggast på tallriken, kan inkludera att man har olika rätter