fredag 24 september 2010

Surdegar är vi allihopa



Jag har blivit med surdeg!
Kollegan kommer här med mitt nya husdjur (bananflugor ut - surdeg in).
Jag får lära mig att den ska m a t a s.
Christ, hur ska det här gå?
Goda råd, recept och löfte om att få ringa om det kör ihop sig gör att jag tänker ge mig på ett tafatt försök.
Nu får lilla burken ligga i kylväskan tills det blir matning i det nya hemmet. Jag hoppas innerligt att vi ska komma bra överens, degen och jag.
Jag tänkte nämligen försöka baka också, inte bara ha burken i kylen.

4 kommentarer:

Camillas dagar sa...

Surdeg... ? Ja, varför inte. Jag har inget tålamod, så för mig är det inte någon bra idé. Däremot är det säkert både gott och nyttigt. :)
Kram och trevlig helg!

Linda K sa...

jag har alltid känt en viss rädsla/misstänksamhet mot surdegar. dom är konstiga.

Mrs J sa...

Man kanske rentav skulle dra igång ett surdegsprojekt igen? Jag brukar alltid ge upp efter ett tag, när surdegen bara luktar målarfärg :-/

Mrs J sa...

Man kanske rentav skulle dra igång ett surdegsprojekt igen? Jag brukar alltid ge upp efter ett tag, när surdegen bara luktar målarfärg :-/