Skoliosen skoliosen - jag vabbar med stort barn

Så då har dottern använt Musslan en natt.
Efter en sovavaknasovavaknasovavaknasovavakna-natt på stora sjukhuset var vi rätt trötta imorse men jädrar vad bra jobbat av tösabiten.
Obekvämt som attan men hon har sovit (nåja, det var väl att ta i) hela natten med nattkorsetten.
Inte har hon gnällt vilket jag hade förstått om hon velat göra utan hon har visst pannben hon också, lilla vännen.
Så många timmars sömn blev det som sagt inte, jag har legat i mammasängen bredvid och funnits till hands. Imorse fick dottern rulla iväg till röntgen för en bildtagning och man ser ju utan att vara expert på röntgenbilder att den där korsetten, den gör vad den ska, kkkkklämmer åt där det behövs.
Sedan kunde vi checka ut med Musslan nedstoppad i en tygkasse men först blev det frukost och en så efterlängtad kopp kaffe åt mor.
Så idag har vi vabbat tillsammans dottern och jag. Att vabba med stora barn är på ett annat sätt än små kan man säga.
Innan vi tog tåget hem hann vi t ex med ett pepp- och mamma-vill-skämma-bort-besök på Monki, sånt kan ingå i vab med stora barn som just fått en stenhård polare att hänga med ett par år fram över.