Hepp! Dagens filmtips!

Är inte bara ett utan tre! Och en tv-serie som bonus!

• mest för de snygga polisongerna skull och om/när man vill ha en rejäl retrokänsla (filmen är från 1975!);

Tre dagar för Condor - Robban Redford spelar agent som sammanställer info till CIA (kolla in datorrummet!!). När han återvänder från lunchen är alla kollegorna knäppta. Han ringer hög chef, får order att stanna kvar och snart är han indragen i en jädra härva som han försöker klura ut.

kunde inte motstå bild på Robban Redford.

• för en riktigt bra story och bra feelgood-känsla:

Du gör mig galen - skittöntig svensk titel men bortse från det. Robert de Niro = skitbra.

Förresten det är alla i den här filmen. Inte bara pysmys men plats för skratt.

• och om man vill se något rätt så nytt och känner för rejäl dystopi men inte vill ha något väldigt intellektuellt krävande och står ut med att det smäller nästan hela tiden:

Edge of tomorrow - Emily Blunt som hårdkokt anti-aliensoldat i framtiden var intressant.
Spännande sätt att berätta historien på, inget för dig som inte stååååår ut med framtidsbludder och monstermaskiner. Tom Cruise är med också om man går igång på det. Han är förresten rätt bra här.

• Åkej, filmtips från svtplay också fast det är en tv-serie (fuskar lite här nu alltså);

Line of duty.
Jösses - där har ni en brittisk snut-tv-serie som heter duga.
Skynda att se avsnitt 1 fr säsong 2 innan det trillar bort från play.

det får räcka för i afton.
detta är ett bidrag till Onekligens novemberlista

En inte helt ny film

Den har många år på nacken men oj, den var kul att se ihop med kidsen.
Vi har just sett Big som är från.... uj. 1988!
Datorerna är inte direkt platta, inte axelvaddarna heller förresten, underhållande var den fortfarande.
Vi skrattade gott.

18. Hepp! Dagens filmtips

En rätt ny film, ni kanske redan har sett den?
Du gör mig galen.
Den heter så, på svenska. Shit - ännu en usel svensk titel på en bra film.
På engelska heter den Silver linings playbook.
Det får en helt annan betydelse och i synnerhet när man ser filmen.
Detta otyg med tramsiga titlar, det gör ju onekligen att man (iaf jag) raskt placerar in filmer i fack som inte alltid gör filmen rättvisa. Alltså ett fack rent imaginärt, jag liksom tror mig veta vad det är för slags film styrt av titeln och alltså ratar de som jag tror mig veta inte vara något för mig.
Och sedan gör ju omslaget inte saken bättre.
Titta här, vad tror man först att det är för slags film? Omslag i kombo med titel och jag trodde mig veta att det där kunde väl inte vara en seriös, rätt märkligt relationsdrama. Men det kunde det. Bra skådisar är det också.

....och så tar vi den engelska...

Bättre? Sämre? Hm, jag tror det hade varit bättre om filmen fått behålla sin engelska titel.

Nåväl, dagens i-landsproblem light har avhandlats.

Filmen är riktigt, riktigt bra.

Så se den.

Libby kollar film

Om jag slutat blogga? Inte alls.
Men jag sprang bortåt 26 km idag och sedan blev jag liksom lite trötter.
Och när jag inte packar upp och ned väskor, hamnar i radioskugga, springerspringerspringer så ser jag på film.
Mannen och jag har på sistone sett tre olika filmer;
Cloud atlas; för dig som gillar science fiction (om du har den minsta motstånd mot den sortens filmer ska du INTE se denna). Rätt märklig rulle, oklart om det fanns någon röd tråd. Filmens egentliga behållning, för den är lite väl pretentiös, är skådespelarinsatserna. Här spelas det många helt olika roller och roligast var att se Hugh Grant i filmroller man sannerligen inte är van att se honom i. Bäst är han förstås när han får spela översittartyper.... Eeeh, vad den handlar om? Tja, det är flera tidsepoker och levnadsöden som knyts samman inkl. framtiden och som sagt, mycket svårt att fånga den röda tråden, trots detta rätt så underhållande men ingen tiopoängare.

Betydligt enklare plot; the Numbers station: thriller med actioninslag. Misslyckad agent får trist uppdrag, skydda smart tjej som skickar krypterade meddelanden till agenter. Aj aj, något går snett och agent och smart tjej måste reda ut situationen. John Cusack är som alltid frääään på ett sånt där tillbakalutat och svårt sätt och som du säkert räknat ut är det han som är den misslyckade agenten. Malin Åkerman gör den smarta kodtjejen. Inte så tokig film alls.

Och så kvällens film; Secret agents: Ah, bien sûr! Thriller på franska - och det är bra.
Riktigt smart story, kringelkrånglig så där "vem kan lita på vem". Kryddat med en kärlekshistoria också förstås, inget lättsmält utan klurig agentfilm där man ganska så snart har tappat bort sig. Viktig affärsmans affärer ska övervakas, en aktiemäklare agerar agent och mullvad och snart misstänks hon för att köra dubbelspel och vips så är hon också övervakad och sedan blir det riktigt rörigt. En story som törs vara lite lagom känslosam och blir inte övervåldsam.

Nu ska Mannen ut på kajaktur i dagarna och det öppnar ju upp för lite sköna, tramsiga komedier, ev någon gråtfilm kanske, vad vet jag.
Ett är dock säkert, jag ska mata på lite mer i bloggen för nu måste jag ha löpvila eftersom jag planerar att dra iväg på 30 km på lördag.

Nostalgitripp så här på fredagseftermiddagen

Jag bläddrade lite snabb igenom filmleverantörens reablad och fick värsta nostaligtrippen!
Kolla! Alias Smith & Jones - som jag gillade den tv-serien, en "snäll" vilda westernserie på tv, bästa sändningstid, den måste ha gått i repris för 1971 kan jag inte ha haft intresse för den. Jag undrade länge, länge vem av dem som var Alias.... det var ju bara två cowboysare som var huvudpersoner....

Och kolla här då! Familjen Mäkäjhän som man skulle uttala det. Var jag kär i Luke eller var jag kär i Luke? Och Zeb som var Mister Tryggheten liksom. Den snubben kunde man luta sig emot i alla väder typ.
Olyckligt slut dock och så störde jag ihjäl mig på en av Lukes systrar, hon var helt bäng som man sa då.

Sparar det göttigaste till sist. I give you; Lace.
Asså vilket drama! Nej, den är inte från 1996, det är filmen ovanför i reabladet.
Lace är från 1984 - när åttiotalet var som bäst. Notera gärna att Julie Andrews (mer känd för glad sång i alperna) är så flott i sin nya hatt (till vänster i bild här). Det var rafflande, eländiga relationer, hämndbegär och åttiotalsmode så det stod härliga till. En liten kulturskatt skulle jag säga.

Att göra

Ja, ambitionerna är det i alla fall inget fel på. Libby tänker se på lite film i påsk.

I träningssyfte - pepp

Ja Gudars, en sån karl han är. Han kör över tak och han hoppar och klättrar och flänger och åker sannerligen inte hiss som vanligt folk. Jagar bovar och kvinns med samma iver.

Och så springer han så snyggt också.
Libby har kollat på Skyfall. 

Det var en väldigt visuell film, snyggt filmad och så där bra Bondigt krånglig och nördig.

Och snygga löpsteg.

Tolkien-tajm

Och så finner man sig helt plötsligt sittandes och kollandes på Sagan om ringer del 2.
Mannen har övertalat mig.
Och jag kan väl inte direkt påstå att jag har så mycket annat för mig heller så... varför inte.

Laxfiske

Inte vet jag om det var intervallträningen som gjorde't.
Men plötsligt känner sig vi oss pigga nog att se en film.

Katt i Paris

Fredagkväll och hela familjen kollade film. Skönt med en helt annan slags film och illustrationer låååångt från Pixar och Disney och you name it...
Libby, Mannen och kidsen gjorde tummen upp för En katt i Paris.

FilmBeth

 Igår afton blev det en riktig filmkkväll, Mannen och jag såg två rullar, två olika genrer.
Maktens män var riktigt, riktigt bra tyckte vi. En sådan där film där snacket, intrigerna var knivskarpt. Gilla på det. Clooney och Gosling i samma rulle är lika med en väldigt fin kombo på alla sätt och vis. Bra intrig och snyggt filmat.
Och så lite hejsan på det, en riktigt lyckad komedi ändå även om amerikanerna inte kan avhålla sig från den där sortens scener där någon huvudperson måste bekräftas av massan. Ni vet, antingen är det någon som ska uttrycka sin kärlek till någon alt. rättfärdiga en sak och alla, alla ska lyssna (och gör det, suck!) Vet inte varför man har så svårt för att släppa det i amerikanska filmer, man ser det inte så ofta i europeiska filmer det där störtlöjliga statementet inför alla. Annars var det på alla sätt en underhållande film, bra skådisar här också (Julianne Moore!) Också bra story och snabb, kul dialog och många gapskratt.

Harry, åh Harry

Nu har vi haft ett Harry Potter-race en längre tid och denna helg har vi sett de två avslutande filmerna.
Ni kan tro att hela tjejligan - de under 17 år - suckar förtjust över Harry Potter/Daniel Radcliffe!
Vi har också låtit en upphittad Aladdinask vandra mellan oss medan vi allesammans pimplar te och tar del av Harrys kamp mot det onda.
Ack ja. Himla bra dessa filmer. Makalöst att man kunnat göra så många filmer, så bra men så bygger de ju på böcker... Nu är jag ingen storläsare av den genren men två av döttrarna är helt fast.
Det kommer säkert inte som en överraskning för er att ett besök på det sprillans nyöppnade Harry Potter-museet strax utanför London ska hinnas med när vi åker dit i maj!

Librarybeth filmtipsar

Har just sett färdigt en utmärkt film; Nawals hemlighet.
Fick tips om den av en väninna och det var länge sedan jag såg en film med ett så starkt manus och skickliga skådespelare.
Ett väldigt gripande kvinnoöde där Nawals sista önskan är att få upprättelse efter sin död. Detta innebär att hennes barn, tvillingarna Jeanne och Simon måste bege sig till Mellanöstern för att söka efter moderns bakgrund.
Inte ofta jag säger se den. Men nu gör jag det Se den!

Film nr 3 idag

Jag började dagen med egentid early in the morning.
Jag avrundar dagen med detsamma. Nu blir det film för bara mig, romantiskt drama.
Peeeerfekt!

uppdatering: Gooooood vilken skruttrulle. Jag fattar inte varför jag sitter uppe och tittar klart! Jag har ju lärt mig att sluta läsa om en bok inte är bra. Varför se en skitfilm när det finns så många bra. Guud, jag behöver terapihjälp med detta!

vilken film? Love happens.
urk.

Holmes, Watson & Libby

Oh Lordi Lordi me som Dolly Parton säger.
Jag har en date med Sherlock Holmes och Watson om en liten vecka.
Och det ser jag fram emot löjligt mycket.

Såg film

Har just sett filmen Never let me go och känner mig så deppig att jag genast drar täcket över huvudet.
Den var bra.
Men.
Deppig.

Libby såg filmen

Vad vi tyckte om det? Det tyckte vi om.
Filmen En dag alltså.
Man veeet ju att allt i en bok inte kan komma med. Man veeet ju att det finns en risk att man blir gruvligt besviken.
Men det gick vägen. Allt kom inte med, en del var omgjort (det där med annat val av semesterort för bokens huvudpersoner tyckte jag dock var himla dumt och var inte ensam om att tycka så, vet inte varför jag hakade upp mig så himla på det?!) bra skådisar som gick från slängiga ungdomar i tidiga 20-års åldern till förvirrade vuxna i 40-års åldern. Tidsmarkörerna var bra och vänskaps- och kärlekshistorien var bra fångat. Som boken blir det ju inte men bra blev det.
Feelgoodfilm - eeeh fast ändå inte som en av bokcirkeltjejerna sammanfattade det hela.

Stackers mej

Det gör ont. Mitt behov av tröst är oändligt.
Sån tur att det är biofilmkväll med bokcirkeln i afton.
Nu ska vi se "En dag" på filmduken.
Ska bara fika lite först!

Såg film igår - det blev sent

Känner mig lite halvlåg faktiskt. Vi såg om filmen Saving private Ryan igår kväll, Mannen och jag. Det blev mer andra världskriget-historia mao. Ni vet den där känslan när man känner igen sig på platser i böcker man läser eller film man ser? En känsla som oftast kan vara rätt kul.
Denna gång kändes det väldigt märkligt att känna igen sig i inledningsscenerna i sagda film då filmen ju inleds på den amerikanska militärkyrkogården vid Omaha beach i Normandie. Filmen handlar ju om D-day så det är sannerligen ingen munter historia men bra berättat.
Men nu är det måndag och jag kunde inte sova tills klockan ringde, måste ha kaffe nu innan man hojar iväg i mörkret.
Tjolahopp.

Smörjrapport

Libby såg film igår och kan inte låta bli att lämna en kort smörjrapport.
Anistonrullen sparades till annat tillfälle men Eat love and pray tittades det på och den behöver väl ingen närmare presentation; medelålderskvinna bryter upp för att söka sig själv och har uppenbarligen gott om cash för hon går ju inte till bibblan och lånar böcker om självförverkligande utan går så att säga direkt till  källan för att se om hon kan må bättre... Nåväl, kändes dock som en reklamfilm för Italien, man blev hungrig. Alla är lite lagom crazy och mysigt förvirrade och Julia Rååååberts är ju alltid gullig när hon ler. Och så det var ju roligt att se Javier Bardem i en snyggare look än i den kusliga rollen han har i No country for old men (hugaliga!). Nu är jag sugen på att se honom i filmen Biutiful från 2010 - det var ungefär det jag satt och lurade på när jag såg filmen för i övrigt nja... var det som sagt roligast med all god mat. Jag visst ju liksom vad jag gav mig in på när jag bänkade mig i soffan med den rullen.... nåja, vackert så.

Och så filmen Genova med Colin Firth. Filmen säljer in sig lite som en "modern spökhistoria" på baksidestexten.
Que? Det kanske inte var riktigt bra beskrivet, nä. Ledsen familj med massor av sorg efter otäck olycka där mamman omkommer, drar till Italien (!) och försöker återhämta sig. Tonårsdotter hänger med kompisar (jag skulle ALDRIG släppa ut henne så där lättvindigt, men det är ju jag det...) minsta dottern mår pyton och anklagar sig själv för att vara orsaken till olyckan och ser den omkomna mamman i Genovas gränder.
Tja, sedan händer inte så mycket mer. Lite lagom mycket djup och sjysst filmat, Colin är fin i vit uppknäppt skjorta och slumrar du till har du inte missat allt för mycket. Inte allt för uppenbar handling så denna rulle höjer sig knappt över smörja-stadiet men inte så mycket mer.