Znark

Jag var på universitetet idag (jobb), intressant möte och i vanlig ordning går man därifrån med fler arbetsuppgifter... oh well it's part of the game helt enkelt men på eftermiddagen kroknade jag alldeles på möte nr 2.
Det var då en himla tur att det var mer av ett informationsmöte och jag satt långt bak i salen för attan jag vet inte om jag somnade där en microstund. Attans.
Jag är liksom inte van att sitta still så där och jag var dessutom så trött att jag var tvungen att skaka på ena foten för att hålla mig vaken... Kändes som att all min kraft gick till att fokusera på skakandet av foten så att jag för herrans namn inte skulle slockna.
Det gick med andra ord sådär, men jag tog mig i alla fall igenom mötet och sedan var det spånkan hem direkt.

Har ni somnat på något möte någon gång? Verkligen somnat? Snarkat? (hjäääälp)
Jag har nickat till vid något tillfälle (som idag) så där så att huvudet verkligen knixar till och då blir man ju supergenerad och sitter och hoppashoppas att ingen såg att man somnade.
Pinsamt. Känns ju inte helt juste mot den som pratar men ibland.... eeeh så bara går det inte att hålla emot.
Det är en lite obehaglig känsla att man inte vet, inte kan säga med säkerhet om det bara rörde sig om en millesekund eller har man sovit liksom?

Och hur grejade jag kvällen, trött som jag var? Bästa sättet så klart.
Jag tjurrusade direkt och hämtade löparkläderna, snabbaste superhjälteomklädningshastigheten och så ut på stört.

ps det var snö- och mameluckfritt, värsta vårkänslorna ju.