Så var 2015 - när Libby berättar om sitt

2015 för världen som helhet kan vi konstatera var väl inte någon höjdare, tufft läge är väl minst sagt ett understatement men här kommer bara det med som är i min egna bubbla, det här är alltså min högst privata lilla årskrönika.
2015 innehöll trevliga resor, bra med löpning som peakade med löparfesten i NY. Det har också varit ett år med mycket jobb, jag har vissa månader försummat min blogg och också haft funderingar på att kasta in handduken. Sedan har inspirationen återfunnits och jag kör väl på tills det jag inte gör det, typ.
Så, I give you; 2015 - attan vad fort du rasslade förbi.
Och det finns fler årskrönikor om man undrar hur det var t ex 2014.

Januari:
Jag får i vanlig ordning januariblues och någon slags förhandsvisning (eller är jag bara übertrött??) av klimakteriet och ältar det som fenomen samt pratar pensionsparande på banken och påbörjar uppladdning inför student 2015.
Jag löptränar i snön och tycker det är helt ok.

Februari:
Inleds med långpass, jag tränar i vanlig ordning för Sthlm marathon, det är lite segt och nästyngsta åker på att ha nattkorsett och det är skolios som är diagnosen. Själv har jag känningar i en fot och börjar omedelbart att gnälla. PlaneringsBeth stöter på patrull eftersom det visar sig vara stört omöjligt att planera in semesterresor för sommaren när alla stora barn har olika agendor. Jobbet är intensivt och jag åker till grannstaden varje tisdag. Och går kurser.

Mars:
Mannen skidar i Vasaloppet, vi åker till Örebro och har en kul helg tillsammans med kompisar; det är konsert med gamla hjältarna Simple Minds som visar sig kunna leverera!
Jag vabbar med dottern som har skolios och vi sover på sjukhuset. Stora åker till Rom och en annan bara jobbar och jobbar. När jag inte jagar ett par grå fladdriga byxor i butik. Bloggen fyller 6 år.

April:
Aaaah - äntligen får man komma ut på en resa. Det börjar med att jag bommar att mitt eget pass gått ut. Det blir till att dagen före tidig avresa kasta sig upp till Skavsta för att fixa ett (dyyyyrt) extrapass, sedan lite påskbuffé av rang hos mor och far innan Libby med kids och Mannen far till Budapest. Där har vi ett par u.n.d.e.r.b.a.r.a.  dagar och det är cafébesök för hela slanten och besöker museum, badar och har det så himla fint.
Hemma slipas det trägolv och tv-rummet förvandlas till något slags yogarum under några dagar.
Jag springer en halvmara i Stockholm och Mannen åker med som coach.

Maj:
inleds med en kall dag, riktigt skitväder och Mannen och jag springer en rejäl långrunda.
Vi drar till Köpenhamn och får finväder, där hinner vi med både maxat med museum, fika och löpning, som vanligt alltså. Jag får äntligen besöka den lilla, lilla restaurangen Gröd i Köpenhamn (dvs Gröt) och vi äter en himmelskt god risotto - nästa gång ska vi tajma så att vi kan välja gröt.
Månaden avrundas på bästa sätt; Stockholm marathon! Jag blir nöjd med min insats i upplägg av loppet men vill som vanligt att det skulle kunnat gå liiite snabbare.

Juni:
Så tar min äldsta dotter studenten och det är vimplar i trädgården, gäster och party party! En varm dag när hon och hennes jämnåriga springer ut - jag är så glad så glad!
Mannen cyklar runt Vättern och jag skjutsar konfirmationsdottern på läger.
Sedan får man hallelujaupplevelse av Muse på Bråvalla och det är skitkul att gå på konsert!
Jag jobbar på och läääängtar efter semester!

Juli:
Så får man till sist semester och vi drar till Danmark och närmare bestämt ön Mön. Vi har till sist enats om en lite kortare semestertur och bor på ett hotell och har flax med vädret. Det blir inte så varmt att vi vill bada men vi vandrar förstås i bokskogen, ser Möns klint, käkar hämtpizza på stranden och cyklar runt på helbänga cyklar. Kort sagt hänger tillsammans på det där finfina viset.
Väl hemma drar vårt arbets- och träningsläger igång. Mannen och jag målar och tränar, målar och tränar. Sommarvädret lämnar en del att önska, det är bitvis kallt och regnigt.
Vi drar till huvudstaden över dagen och det känns som man är på resa igen.

Augusti:
Man får inse fakta och börjar jobba igen - men bara en liten vecka, sedan blir det lite ledigt igen och Mannen och jag firar 20 år som Herr & Fru, vi åker på en himla trevlig road trip till Trosa och Strängnäs.
Trappan-bilderna har fallit ur Libbys to do-lista och det blir färre med sk dagens.
Ett stadslopp hinns med och jag är inte nöjd med min insats och gnäller lite över det. Jag cyklar på räserhojen och tycker det är så roligt, så roligt.
Vi ältar dörr och försöker beställa och det visar sig vara dyrbara grejer.
Vi firar min pappa som fyller jämt och jag lyckas få in ett träd som present (!) i bilen.

September:
Tjejmilen ställs in för mig och alla i sällskapet är sjuka utom jag, istället springer jag långpass hemma. Jag försummar bloggen, jobbar mycket och springer.
Mannen vandrar i Slovenien och jag är på jobbkurs och kör marktjänst hemma med alla stora barn. Jag spontananmäler mig till ett litet lopp typ 40 min före start - det blir en trevlig kväll.
Och innan man vet ordet av är vackra september så gott som slut och det är det dags för Lidingöloppet! Jag lämnar i vanlig ordning en löparrapport här på bloggen och loppet är roligt att springa och jag känner mig på det hela taget nöjd.

Oktober:
Månaden inleds som sig bör med Fjärrvärmehögtiden! Jag nojjar REJÄLT och är superrädd för att bli sjuk nu när nedräkningen till New York marathon börjar på allvar. Jag fixar med Sverigetröja som väninnan får sy in eftersom den är superstor. Jag börjar trappa ned träningen inför loppet, jag tänker ut packningen men lyckas också införskaffa en ny soffa till familjen. Ett projekt som suttit långt inne, det ska erkännas. Sedan äntligen! så reser vi till New York.

November:
New York, New York! Vilken intressant upplevelse, på många plan!
Det var kul att vara där och se, det var inte omedelbar förälskelse i stan och det kom mer bitvis får jag lov att säga. Så komplex! Och underlig! Och vacker!
Och så marathonloppet då! Det är wow-känsla hela loppet igenom, det var en riktigt härlig löparupplevelse. Jag hade önskat en bättre tid men har teknikstrul i början av loppet, jag hade inte räknat med banan som det känns som den lutar svagt uppför hela tiden men det är så himla maffigt att vara där! Vilket publiktryck - helt otroligt roligt.
Roliga turistdagar med väninnnan/coachen och skitkul att få springa där - jag lever länge upp den upplevelsen.

Väl hemma igen börjar jag genast anmäla mig till nya lopp, sedan är det glögg som gäller och klang och jubel för samtidigt som man stod och kikade ut över NY högt upp i Rockerfeller center tog IFK Norrköping SM-guld och väl hemma struttar man runt i Guldköping minsann.
Mycket jobbajobbet och jag lyckas köpa en fåtölj till tv-rummet också.

December:
Slänger in Adventstävlingen och det lackar mot jul vilket innebär konserter i juletid och så ska lilla yngsta operera foten. Månaden går fort med julfest och julafton och nyår.
Stora planerar sin skoltid i Frankrike och i övrigt präglas december av jobb, jullov och allmän trötthet, jag sover som jag gått i ett ide.


Så såg 2015 ut.
Nu när årskrönikan är här känner jag mig redo att möta 2016.