Igår lördag var det lite tvära kast, jag sprang min långrunda hit och dit i stan och innan jag och Mannen skulle iväg på galej var iväg till sjukhuset med det lilla barnet med skoliosryggen.
Dags för röntgen igen, närmare bestämt magnetröntgen.
Kallelse till magnetröntgen en lördag gjorde mig lite förvånad, att man har den verksamheten öppen en lördag måste betyda att man försöker jobba undan köer, eller?
Hur som helst, det gick bra.
Självklart lite pirrigt, om det gällde mig skulle jag få kämpa rätt hårt för att hålla mig lugn för jag gillar inte att krypa in i trånga utrymmen men min tösabit som skulle röntgas tog det med jämnmod men det var som att vara i en, jag citerar "tandkrämstub".
Brr, jag ryser.
30 minuter tog denna fotosession och jag blickstilla sa tösabiten med ett smil efteråt, så det måste ha blivit bra bilder.
4 kommentarer:
Åh fy, stackaren! Jag har blivit magnetröntgad en gång och det räckte för att avskräcka mig för resten av livet. Tuff tjej måste jag säga.
Omentjej: ja, hon tog det med fattning skulle jag vilja säga. För min egen del räcker det gott med att höra talas om det!
Min PT har skolios. Hon är stark som satan! Kanske kan vara lite inspo? Hon finns här: http://www.womenshealth.se/blogs/annalena/index.htm
Iwillnot: är det din PT? Läst ngn krönika av henne!!
Skicka en kommentar