Dartmoor

Sitter i en hotellsäng i Brighton. Det är apsent och jag borde egentligen sova, det stora pariserhjulet har man redan släckt utanför fönstret och piren som jag också ser jag härifrån är stängd.
Shit, jag vet inte vad jag tycker om Brighton så här långt. Jag kanske bör sova på saken först.

Vi backar bandet och tar några bilder från undersköna Dartmoorheden istället.
Den besökte vi på vår väg mot Torquay så det måste ha varit få se... i fredags?!
Det finns förstås en massa olika bra vandringsleder att välja på där, Mannen hade valt ut en som utgick från Haytor, inte så lång endast 5-6 km men den tog ändå ca 3 timmar att gå med barn.
Vi trodde först att det skulle drälla runt av massa folk, det intrycket gav parkeringarna vi for förbi men det var ingen risk. Visst hejar man på andra som också är ute och vandrar men direkt trångt var det inte.
Däremot fick i sällskap av både kor, får och ponnisar som strövar fritt. Ponnyhästarna var ljuvliga när de gnäggade åt andra ponny-kompisgäng på andra sidan dalen. De rörde sig liksom vi, i lagom stora flockar. Dagen bjöd på varmt väder, nästan så att det var lite för varmt att vandra men vi traskade på. Grönt och enastående utsikt bjöd klippformationerna på och en vidsträckt vy över heden.

Lämnar Torquay idag

Igår fick vi en fin stranddag här i Torquay men redan idag åker vi vidare, utmed kusten. Torquay kändes först inte bra men det tog sig! Igår kväll strosade vi runt vid hamnen, fint. Sedan blev engelsmännen lite väl överförfriskade (klockan var strax efter nio) så då kändes det helt okej att åka till vårt lilla hotell. När jag får möjlighet ska jag bildblogga om Dartmoorheden!

Bath, my love

Hejrå Bath.
Museet om romarnas bad här i Bath var kanon - det tror jag att jag har glömt att säga!
The Roman Baths och det ligger precis vid the Abbey of Bath.
Bath om sommaren; tro inte att du kan spatsera själv och undvika horderna men gå till museet senare på kvällen så får du en fin upplevelse, de har öppet till 22 med sista insläpp vid 21 men då blir det för stressigt för det är massor att se.
Vi ramlade in där efter bästa pizzan (och ett glas rosé) vid halv åtta-tiden och då var det bara några utspridda turister som gick runt med sina audioguider tryckta till örat.
Barnversionen var kanonbra och talet var långsamt och tydligt så kidsen tyckte det var toppen.
Med audioguider är det lätt att gå runt i sin egen takt och här kunde man göra extra val om man ville veta mer eller var nöjd, så himla bra museum. Självfallet var miljön helt outstanding och det var inget svårt att föreställa hur romare och badslavar rört sig i badhuset.

Nu ska vi däremot sikta in oss på Torquay med ett stopp för vandring på Dartmoreheden.

Bästa pizzan i stan, tro mig. Italiensk på riktigt.

En dagens i Bath

Vi tar en dagens i Bath tycker jag. Skjorta från HM, prickar från Lindex, clogs Swedish Hasbeens for HM, bakgrund och likaså den ljumma vinden från Bath.

Turista med löpardojorna på

När vi sprang en runda i Bath, sprang vi förbi ännu en vacker byggnad; den riktigt flotta adressen Landsdown Crescent - då var jag tvungen att stanna och fota. En vacker park dök upp och senare hittade vi plötsligt den lilla fina kanalen med små slussar. Lite synd att vi inte fann den delen när vi var ute och gick med alla våra tjejer... hur som helst så verkligen gillar jag att turista med löpardojorna på.
Kvällen hade hunnit bli ljum och Bath visade upp sig på ett alldeles fantastiskt vis.
Imorgon är det dags för oss att åka vidare - mot Torquay!

Hälften av Landsdown Crescent i kvällsskugga.

Kanalen med sina smaaala båtar.

Hemma igen på 1 Bennett street.

Och så var det Jane

Vi slank in på The Jane Austen centre när vår eftermiddag blev så trist pga nobben vid terminalbadet.
Nja, inget måste på din to do-lista om du kommer till Bath skulle jag säga men visst, vi lärde oss lite mer om Jane Austen som faktiskt inte bara hämtade mycket inspiration till sina romaner här i Bath utan också bodde här under en tid.

Men som museum betraktat nja, det hade man kunnat göra lite bättre med tanke på vad som finns att berätta. Museet ligger på 40 Gay street men Jane själv bodde några hus högre upp, närmare bestämt på nr 25.

Janes dörr idag. Soporna är inte från 1700-talet.

Dagens bahytt

Förresten bor vi på 1 Bennett street här men har inte ambitionen gifta bort alla våra döttrar. 

Mannen vill inte bli kallad mister Bennett.

Däremot ser jag till att vara decent dressed när jag går ut. Då passar en moderiktig bahytt bra tycker jag.

Things to do when you're in Bath 2

Nej, bada gör man inte.
Inte om man är under 12 för då kommer man inte in på terminalbaden. Där ska man vara minst 16 så vi fick vända i dörren.
Ack, det var bittert eftersom familjen verkligen sett fram emot lite varma bad - även om vi inte direkt fryser eftersom det är mer eller mindre värmebölja här.
Det var en stukad samling nobbade badare som vinglande runt i tjusiga Bath resten av den sena eftermiddagen.
Men dagen började så mycket bättre! Åh, om du kommer till Bath - gå till Royal Crescent number one! Ett underbart vackert museum, där kan du beskåda ett inrett hem direkt från andra halvan av 1700-talet. Är du förtjust/intresserad/passionerat hängiven Jane Austen och hennes tid? Då är det mer eller mindre ett måste.
Jag tyckte det var marvellous att se byggnaden Royal Crescent, detta svängda hus med alla sina lägenheter för nobla gäster eller permanent boende i Bath en gång i tiden. Idag bostäder, gissar jag för inte bara nobla Bathbor.
I museet fick man dessvärre inte fotografera, det var synd, en otroligt vacker miljö och man gjorde förstås också en del kopplingar till tv-serien Downton Abbey, även om det är en skildring av en senare tid.

The circus heter denna fashionabla adress.

The Royal Cresent. Känns säkert igen från en del filmer på Austens romaner, inte sant?

The Royal Cresent nr 1

Things to do when you're in Bath

Bada?
Jäpp.

Oh dear, I fell in love

Bath.
Jag gillar Bath. Direkt.
Vi gillar Bath allihop!
Vi har lämnat London, checkade ut från vårt vandrarhem och nej, vi saknar inte heltäckningsmattan (det kommer alltid en ny), möjligen kommer några att sakna Coco popsen (det blir gröt i morgon).
Hämtning av hyrbil - "Drive on the left side" informerade en skylt innan man lämnade parkeringsplatsen.
Jo tack - vi vet. Mannen kör, Libby läser kartan och det är ovant, otäckt och olustigt med vänstertrafik, Mannen vevar lite med högerhanden så snart det ska väljas en ny växel.
Med London i ryggen for vi västerut, anlände till Bath om eftermiddagen och kärlek uppstod.
Här är så fint, husen så sköna att se och vi promenerade omedelbums ner på stadens gator så snart vi checkat in i en finfin lägenhet. Det känns så behändigt med en liten stad nu efter några dagar i London.

Vi försitter inte chansen att gå in i stadens kyrka.

Kolonner. Tack Bath.

Män med plym på hjälmen. Tack igen Bath. 

Romerska bad så klart.

Hem genom kvällen. 

Another sunny day i London

När vi är i London så går och går och gååååår vi. Långt.
Notting Hill på förmiddagen igår och sedan promenerade vi till Kensington Gardens. Då hade det verkligen hunnit bli dags för afternoon tea - igen!
Får jag rekommendera ett besök på cafeet vid palatset? Så fint placerat, så vacker miljö, smakfulla möbler både ute och inne och det var inget fel på deras scones heller.
Vi har inte testat att äta något gott i Orangeriet men någonting säger mig att man inte blir besviken där heller. Parkmiljön här med sina blomster och noggrant klippta buskar och träd är en fröjd för ögat.
Att sedan ta sig i sakta mak genom parken... ja ni hör. Vi gillar parkerna, både de som är putsade med nagelsax och de som är mer yviga.
Så vi går och går och går. Och kommer till Hyde Park men innan dess ser vi till att titta till Peter Pan- statyn i Kensington.
Sedan går vi igen och stannar inte förrän vi hittar ett bra ställe med fish and chips och då har vi hamnat i närheten av Charing Cross. Pjuuh, det blev en lång sväng men det var det värt!
Kan vi åka från London utan att ha på allvar sett Big Ben? Nä.
Så vi tog en buss och for ner till Westminister, beundrade Parlamentet och så en sväng över bron och så var vi igång och gick igen.
Det går liksom inte att sluta gå i London.
Det blev sent i säng.

Grönt är så skönt.

Hej!

Caféet vid Kensington Palace. Gofika.

Oh dear. Orangeriet där i bakgrunden.

Tiden går fort i London tycker jag.

En slags slapp dagens i London

Look left, look right. Jag spanar på husen i Notting Hill.
Dagens t-shirt In wear, shorts Lindex. 

Beundrar kexbutiken.

Notting Hill på förmiddagen

Färgglatt utmed gatan, skönt att traska bland hus med lagom höjd.

Kex bör ha egna butiker, det kan man sakna hemmavid ibland.

Ok. Jag kan väl ta någon av de där lägenheterna om ni tjatar....

....eller en lägenhet i ett grått hus går också bra, då får jag nära till postlådan.

 Rätt trevligt att bara gå runt i Notting Hill och kika. Visst, bland butikerna var det några av tjejerna som gjorde några fina shoppingfynd, själv gick jag mest runt och njöt av de vackra husen.

And do we run? Yes we do!

Efter Greenwich, vad passar bättre än en löprunda i parken.
Det ska erkännas att herr och fru Resenär var rätt seeega när de nådde vandrarhemmet med alla sina ungar på måndagkvällen.
Och att när man låg där utsträckt på de äppelgröna lakanen i våningssängen så kändes det lite svårt att föreställa sig att man skulle vilja ut och springa.
Och det ville man inte heller.
Men man gjorde det ändå.
Och det blev ju sååå himla najs. På med dojorna och så siktet inställt på Regents park så klart.
Mannen tyckte vi skulle dra till löparbanorna som finns i parken - så man kan få springa lite intervaller!
Men ååååh nej... åkej då.
Och det var så där galet jättekul att springa både i parken och på löparbanan och sedan fick vi världens fart och sprang som idioter på trottoarerna hela vägen hem till vandrarhemmet.
Kunde man konservera den där fartochflyghärkommerjagkänslan och sälja på burk skulle jag fanken vara rik.

Greenwich tur och retur

Jag gjorde en snabb undersökning av hur familjens medlemmar under 18 tyckte att dagen hade varit. Överraskande många tyckte ända att måndagen varit okej. Jag kände en viss osäkerhet eftersom entusiasmen inte var precis sprudlande när vi valde att ta pendeln till Greenwich för att kontrollera att medianlinjen ligger där den ska.

En tågresa genom Docklands gör att man rätt snart når Greenwich och åkturen som sådan är inte dum alls, vilka byggnader man passerar! Kändes väldigt... rymdstadsaktigt.
Blanka höööga hus och så den slingrade tågrälsen där emellan innan vi åter dök ner i underjorden, nådde Greenwich, tog rulltrappan upp och vips var man i en liten engelsk småstad. Lite kulissartad känsla faktiskt.
Greenwich är värt ett besök, vill man få lite lagom mycket "lantlig"känsla när man är i London är det perfekt, eftersom det inte tar mer än 20 minuter från centrala London. Vi började med köpa lite ätbart och slog oss sedan ned i parken innan vi gjorde ett får jag lov att säga grundligt besök på Royal Observatory och det var väl någonstans här kidsen kroknade och vi sjönk på poppisskalan för föräldrar i norra Europa.
Hur som helst, en glass är man värd efter en sådan lång museidag (igen) och den ska intas vid Themsen, det står i lagen.
National maritime museum finns här också liksom skeppet Cutty Shark men vissa gånger ska man inte ta i för mycket  - don't push it liksom när man har en smula reströtta ungar....

Och vill man variera sig (och det vill man ju - ibland) kan man ta gångtunneln under Themsen för att sedan kliva på rymdtåget tillbaka till stan - vilket vi gjorde. En gångtunnel byggd i början av 1900-talet för att underlätta för arbetare att förflytta sig mellan hem och arbetet i skeppsdockor och varv.
En inte särdeles lång promenad (400 meter?) och sedan var det raka spåret hem till vandrarhemmet.

En söndag i London part two

London på sommaren - en ny erfarenhet.
Med denna värme som nu gästar London blev det igår rena medelhavsvibbarna.
När vi kom ut från den så trevliga franska restaurangen Côte vid Charing Cross igår kväll var kvällen så ljum, så len och vacker.
Vi hade haft en riktigt fin middagsstund med god mat där vi plussade på tjejgänget med äldsta dotterns väninna. Efter middagen vinkade vi av väninnan och sedan strosade vi runt lite på Trafalgar Square och beundrade lejon och Nelson på sin staty. Ett fantastiskt folkvimmel och himlen var fortfarande ljus fast klockan var sen.
Ni vet, man liksom bara går runt och försöker ta in alltsammans. Att man är där med de man älskar mest i hela världen och det har varit en fin dag, att aftonen är så vacker.
Livet. Universum. Och allting.

Big Ben visar tiden i kvällen, vy ner från Trafalgar Square. 

Vi gick en sväng och hamnade på andra sidan Themsen innan vi tog en buss hem.

En söndag i London part one

Igår hann vi med både lite speedshopping och museum, långa promenader och en himla trevlig middag.
Museum of London var en väldigt snygg och intressant byggnad, placerad precis där ur-London ska ha legat, rester av stadsmuren fanns att beskåda. Primär uppgift; att berätta Londons historia.
Okej, en del museer hänfaller ju lätt till montrar och det gör ju ingen glad när monter nr 327 ska avverkas. Men Museum of London hamnar någonstans mitt emellan bra och sömnpiller. Här finns ju definitivt en historia att berätta och delar av utställningen var särskilt intressanta.
Som romarnas framfart, medeltid och i synnerhet 1800-tal då London v ä x e r  så det knakar.
Bra fik hade de också. Mannen och jag slog till på lite afternoon tea i all enkelhet, klockan var tre och det där med clotted cream, en liten scones och en nice cup of tea - det sitter fint så där dags.

Innan museibesöket hade vi lämnat äldsta dottern med hennes brittiska väninna. Jag gissar att de drog till Topshop direkt. Vi gick istället till Hamleys och därefter Size (där så många svenskar hänger) för att köpa Converse till några av döttrarna.
Sedan tyckte vi att vi var klara med shoppingen. Japp, du läste rätt. Libby avstod helt.

Med påsen i ett säkert grepp.

Rart porslin och himla gott te. 

När jag går runt i London; rätt vad det är dyker någon pampig byggnad upp bland allt det redan pampiga av stål och glas.
Det är en märklig mix av byggnader ibland. Här stack S:t Pauls cathedral oväntat fram bakom husen.

Klart man fotar de röda bussarna igen och igen. Här med fart.

Franskt i London

Himla bra sätt att spendera en söndagskväll; äta kvällsvarden på en fransk restaurang. 

Nyfiken på vad jag åt? Då hänvisar jag till insta.

MuseiSöndag?

Då äldsta idag har en träff med en kompis där ett visst mått av shopping lär ingå väljer resten av familjen att ta en mindre shoppingtur och därpå får det bli MuseiSöndag.
Men innan dess ska det serveras Coco pops till frulle - som jag sagt i tidigare inlägg;
vi ändrar ingenting på våra Londonrutiner.
Minsta är redan lite bekymrad över att Coco pops kanske inte kommer finnas som föda på kommande övernattningsställen.

Ett fönster åt gatan

Då vaknar man i London och här är klockan halv sju när jag vaknar i min vandrarhemssäng i hörnet.
På det här vandrarhemmet har vi bott flera gånger och jag tror baske mig att alla familjemedlemmar tog "sin" gamla vanliga säng bland våningssängarna.
Snacka om att vi är enformiga.
Och heltäckningsmattan är kvar liksom de äppelgröna vandrarhemslakanen, badrummet ser uppfräschat ut faktiskt och nätet! Yiiha - det är numera gratis för vandrarhemsmedlemmar vilket vi självfallet är. Och undan går det också.
Den unge mannen i receptionen fick lite att göra igår då samtliga familjemedlemmar langade upp sina vandrarhemskort för att få en kod till nätet (han var tvungen att knacka in medlemsnumret, det är långa nummer på korten...).
Utanför fönstret blir det aldrig någonsin helt tyst men jag somnade så gott till sirentjut och trafikbrus igår kväll.
Efter vår rosbonanza i Regents park och fina parkhäng i solstolorna (som kostade 15 spänn att hyra - bra att veta) har vi nu en lös plan över våra dagar här i London. På onsdag tänkte vi dra vidare, då hyr vi bil.
Och var käkade vi igår? Jo, vi gjorde några fruktlösa försök att hitta något annat än vårt vanliga ställe men... tja, var hamnade vi till sist i alla fall?
Just det, Carliccios inne på S:t Pancrasstationen. Där åt vi god italiensk mat innan vi traskade tillbaka till logementsrummet.
Vad då resa och upptäcka nya saker liksom?! Vi gör samma likadana som förra gången.
Och gångerna före det.