Glimtar från England - Battle

Med risk för att bli (riktigt) tjatig; bilder från vår sista dag på Englandsresan. 

Efter Beachy Head åkte vi till den lilla staden Battle. Visste du att slaget vid Hastings inte alls var vid Hastings? Nä, för det slaget utkämpades här, på denna idylliska plats precis vid staden Battle. Visst är det orättvist mot Battle-borna att alla tror att det var vid Hastings det hände?

Det här blev ett extra intressant besök eftersom det liksom "knöt ihop" vår resa till Normandie hösten 2011 då vi besökte Bayeux och där beundrade Bayeuxtapeten som ju handlar precis om händelserna kring slaget vid... ehum Hastings. 

Med audioguider fick vi vandra runt fältet där själva slaget stod, en promenad på ca 30 min. Solen sken över det vackra fältet där vi tog del av historia från förr. Väl värt ett besök, fint kafé vars scones vi inte hann testa :(  

Idag ett vackert fält.

Mina barn; audioguidebarnen.

En kväll i Torquay

Strandpromenaden.

Fångade av stordottern, men ååh, kolla vi är ju nästan likadant klädda ju... kanske dags för likadana träningsoveraller snart eller...?!

När man har haft en bra dag, kanske bad, kanske sett sig omkring. Och så får man till ett sådant där bra restaurangbesök och sedan går man en sväng, t ex i Torquay.
Det är fint.

bilder; Nora

Söndag och kyrkan

Schysst abbey i Bath.

Det fanns information att läsa på svenska!

Passar bra med lite kyrkobilder idag. Dessa från Bath som jag tänker på idag och myser.
bilder; Nora

Glimtar från England - on the road

I den brittiska gorgen.

Jävlar - en lastbil på den cykelbanestora vägen.

Boktips! Suverän atlas!

Jag matar på med bilder från vår Englandsresa... bild från gorgen vi åkte igenom här ovan. Landskapet innan denna ravin var som trakten kring Brösarps backar i Skåne fast gånger 10. Det var så stort och böljande och välkomnande innan det vips ändrade karaktär och omvandlade sig till en ravin. Speciellt!
Och att köra vänstertrafik var som jag nämnt tidigare något av en vanesak tyckte Mannen, det mariga var att veta var man hade bilen när man s a s sitter på "fel" sida i bilen som chaufför. Jag kan instämma som passagerare. Det var både en och två gånger då vi fick möte med JÄTTEstora lastbilar eller monstertraktorer på de där pyttesmå vägarna vi valde. Man undrade varför de med mastodontfordon gjorde där men den brittiske bonden behöver självfallet sin traktor. Störst kör först så vi backade snällt till lämplig plats där vägen blev liiite bredare....
Har jag nämnt att landskapet var underskönt vackert? Ja, det har jag visst...
Och så den fantastiska kartan! Vi kör inte med gps, nope - vi är lite old school kanske men en rejäl karta; det är alla tiders. Den kartan vi använde var en så d e t a l j r i k att närapå varje liten mjölkpall fanns med kändes det som. Två gånger släppte jag koncentrationen och då åkte vi genast fel, haha. Men eftersom småvägarna syntes så väl här var det inget problem att hitta alternativ.

Beachy Head

Oh dear. 

Hallå där! INTE närmare kanten!

Sweet Jesus! Det är högt. Måshögt som vi sa. Vi var på samma höjd som måsarna tycker är vardagshöjd....

Men så vackert.....!

Ja Brighton ja.
Hm. Den staden fick jag inte kläm på men piren skulle jag absolut se och vi bodde precis vid den och det var ju både tjusigt och kul kvällstid.
Innan man skulle sova - eftersom det gick en rätt så hårt trafikerad väg precis där, utanför hotellfönstret så fick man s a s  ta del av natt-trafiken också.
Vi klämde in en utflykt och valde att åka till Beachy Head någon timmas bilfärd från Brighton och ehum... beundra utsikten.
Det var en mycket vacker plats och jag kan tänka mig att vandra utmed kusten den här slingan är något alldeles extra. Men fasen så högt det var! Vilka klippor, det är väldigt långt ner till havet.

Vid havet, England

De där sista dagarna i England... vad roade vi oss med då?
På vår väg till Brighton hann vi med att stanna i Lyme Regis, det var söndag och tokvarmt och
v ä l d i g t   många andra, framför allt helglediga britter hade samma smarta plan som vi; att tillbringa några timmar i staden Lyme Regis.
Hm. Liten stad, väldigt varmt, mycket folk. Nja, kanske inte riktigt som vi tänkt oss men vi skulle ju inte pressa på sandstranden utan ville gå på klapperstensstranden intill klipporna och kika efter fossiler.
Då så.
Där rådde ingen trängsel alls så vi laddade med fish and chips (jag åt makrill istället - underbart gott) i skuggan innan vi hade fossilspaning.
Dagar vid havet, det är dagar man sparar i sommarminnesbanken.

Dags att ta vägen hem

Jaha.
Då åker vi väl hem då. Visst blir det gott att komma hem men riktigt "färdigrest" är jag inte denna gång. Och igår när vi satt och åt en god middag tillsammans hade vi förstås en liten utvärdering, vad har varit bra och mindre bra, om ska det bli skönt att åka hem och så kom vi in på tidigare resor vi gjort och så förstås; vart vill vi ställa vår kosa nästa gång!

En av dagarna på väg till Torquay tog vi en sväng och åkte förbi Cheddar. Vi hittade en liiiten väg.

Gorger har vi ju sett i Frankrike bl a. Här kom den väldigt hastigt i det annars så mjukt böljande engelska landskapet. Maffigt är förnamnet.

Och ibland har vägarna varit som små cykelvägar. Djiiiisus!
Och underskönt grönt, hela tiden.

Saker att fundera över when you're in Britain

• varför, varför, varför har man två kranar? En med varmt (kommer alltid superlite) och en med kallt (kommer mycket) på varsin sida om handfatet i England? Opraktiskt och apigt dåligt då man måste skopa vattnet och låta kranarna rinna i onödan medan man desperat försöker tvätta bort sminkborttagningsmedel.

Märkligt tycker jag, någon engelsman/kvinna måste ju ha testat gemensamhetskran och tyckt att "hm, god damn it, det här är smart".

• varför, varför, varför är det så löjligt dålig skjuts på spolningen på toaletterna? Det är inte bara opraktiskt, det sorterar in under snubbigt också.

Ingen där heller som jämfört med hur andra har det med sina toaletter?

• och så var det ju det här med vänstertrafiken, miles, yards och sånt. Visst är de väl för goa att de håller fast vi detta. Eller inte.

• och varför blandar man bönor med chips (här: pommes frites) när man är så duktig på att få chipsen så krispiga? Vill man inte ha dem krispiga?

• kärleken till heltäckningsmattan har jag också svårt att förstå, liksom de vansinnigt dåligt isolerade fönstren. Jag tror jag skulle frysa ihjäl här om vintern för man har ju kalla vintrar trots allt. De ställen vi bott på har stoltserat med glipor när man stängt fönstren. Hu. Då hjälper det baske mig inte med att man har heltäckningsmatta.

Men gudars vad bra de är på att köa, engelsmännen! Bäst i världen kanske? Vid bussen, t-banan, kiosken you name it.
Och sååå artiga. Och de flesta jag mött har varit snälla.
Och om man nu inte tycker att det engelska köket är det flottaste i  Europa så är de ena riktiga proffs när det kommer fika, te och scones.
Naturen är underskön på landsbygden och jag älskar London så knaskranarna är förlåtna men det blir fint att komma hem till sina egna kranar!