Slut

Det är inte bara orken som är slut, arbetsinspirationen tryter också. Men det kanske inte är så konstigt egentligen, just nu känns faktiskt helt okej att gå på sparlåga faktiskt.
Och nu är året slut också.
Gick det fort? Jag vet inte.
Jag ska som den nostalgiska smånörd jag är blicka tillbaka och göra någon slags känslomässig utvärdering.
Ska bara jobba först men före det ska jag springa en sväng.
De senaste dagarna har jag utnyttjat min BAMSEstora mängd av flextimmar och gått hem tidigare, då får jag jobba lite med pliktkänslan ("borde jag inte ta tag i det där och jobba lite till?") men så har jag känt hur overkligt trött jag är och tagit mitt förnuft till fånga och gått hem.
När man får antydningar om att man ser trött/vissen/slut ut kanske man ska ta det på allvar.

Så det har känts som om jag hade småbarn igen, gå hem tidigt på eftermiddagen. Bara det att jag hittar mina små gryn hemma i soffan istället för att behöva skynda och hämta dem på någon förskola.
Krycklillan tog jag med till vårdcentralen igår för bandagering och koll av tå, ser bra ut. Vi ryste lite över det där stiftet i tån som ska tas bort i januari, annars ok.

Jag erbjöd mig (!) nu när jag slutat jobba jobbet tidigt, att åka och nyårshandla varpå Mannen tyckte det var slöseri med resurser, han skulle ta det idag onsdag istället.
Den sortens erbjudande tackar jag inte nej till, istället tog jag tillfället att dra till bästa blomsterbutiken och köpa superbilliga blommor eftersom man nu helt plötsligt vill bli av med amaryllisarna. Värsta kapet, I tell you, det är nu man ska handla (mer) sånt.