Sakta går man in i ett nytt läge, som mamma. Jag har stora barn nu.
Storisarna är på sitt håll, största har mest mellanlandat här den senaste tiden. Det är jag och småttingarna hemma.... och ja, de är ju inte direkt några småttingar längre men det är lätt att man (jag) betraktar dem som det bara för att de är yngst, i synnerhet minstingen.
Och med stora barn som ska ut med kompisar på allt möjligt följer förstås nya tankar, ny sorts oro.
Jag sitter här och försöker ta in det.
Att tiden går märkligt fort och ändå känns det som att förändringarna bara sakta glider över i ett annat, nytt läge.
Och med det kommer det nya utmaningar som förälder.
Och förstås nya erfarenheter.
6 kommentarer:
Just nu är det svårt att ens föreställa sig tillvaron med stora barn, men det är väl som du skriver att förändringen plötsligt bara är ett faktum. Däremot är ju oron en konstant fast förändrar sin art. Oron som är med precis ny bebis hade jag helt glömt... Och plötsligt var den bara där igen. Suck. Du skriver så fint om det här. Kram!
Ja du skriver mkt bra om allt i vår vardag. Har ju gått igenom detta med stora barn som ska klippa navelsträngen. Tuff tid både för föräldrar och barn. Den tiden var lite tuff men det gick. Nu är de stora stora och har egna underbara barn. Kram och hoppas låntagarna är snälla idag.
Och så förlorar man dem för en kort stund... men man får tillbaks dem igen, om man har skött sina kort rätt! Och får vara med och dela dem med deras nya familjer. Det är på ett annat sätt, men roligt det också!
Håller med dig fullständigt. Man är dem nära nu på ett annat sätt. Härligt. Kram kram
Kan bara hålla med! Har fullt upp med att lära mig vara mamma till stora barn!
k: tack k! ja, så kände jag när jag var i din situation med två små och så en liten, liten bebis! Att de skulle vilja sova borta och gå på fest fanns liksom inte i min föreställningsvärld! Men det fina är att man flyter med så läckert i sina barns växande!
Nickan: olika faser av ens föräldrarskap, lika spännande men olika! det här skulle jag kunna snurra in på fullkomligt, funderar mkt på det.
bibbaeva: så sant!
Mrs J: :D ja, man lär sig nytt hela tiden!
Skicka en kommentar