Så är det förmiddag och där ligger tösabiten med sitt paket. Under dagen ska vi få veta hur 17 man beter sig hemmavid med alla tusen trösklar, gamla trappor, två våningar som tonåringen vanligtvis rusat mellan och så måste kryckor prövas ut. Tösabiten är nu vid gott humör, trött förstås men ändå ok. Mamman hennes kör vidare ett tag till på oros-spåret. Något ska ju hon ha att älta.
Nähä, ska vi se om det finns lite superstrong automatkaffe innan det är dags för lite röntgen igen? Man kanske kan bli självlysande av det där kaffet?
7 kommentarer:
Är det månne Libby som ritat ???? De andra tårna då? Hi hihi. Kram på er.
Du ska se, inom några dagar så förflytter hon sig hur lätt som helst och till och med till skolan...
Bara hon slipper ha ont löser nog sig det mesta även om det blir lite bökigt.
Kram till både henne och dig.
Tur att stortån är glad i alla fall! Det blir kanske lite jobbigt i början, men snart är nog även detta vardag. Kram!
Åh, men jag tycker mig skymta en glad tå där - trots allt! Det känns ju hoppfullt!
Kramar!
Nej men liten! Tror också att så fort det slutar göra ont att hon snabbt kommer att komma underfund med hur hon tar sig fram.
Skönt att tjejen är vid gott mod! De brukar ju ha god läkkött de där som är under.. 38? :)
Skicka en kommentar