Väderappen - igen

Efter Danmark har det blivit ett visst hemmapysslande. Nej, inte gå och plocka vissna blomblad och dra med dammtrasan (gör jag sällan) utan mer målartvätt och måla och sånt.
Blandat med löpträning förstås. Så nu råder det arbets- och träningsläger och allt anpassas efter vädret som ju som bekant inte varit precis sunny.
Första dagarna hade jag lite väderappsångest. Det sätter klorna i mig och jag får verkligen kämpa för att inte hänga upp tillvaron på vädret.
Men det är ju så in i bänken trist när det är sommar och så är det kkkkallt och man rusar in och ut med sitt fika och ställer undan badväskan i garderoben och inte fanken kan man måla heller eftersom det kommer regn fast väderappen säger att det INTE ska göra det.
Aaaaaggh.

Sedan lugnade jag ned mig.
Lite.
Mannen och jag har försökt ta hemmafixandet pö om pö och jag har väl aldrig hunnit tvätta så mycket som denna vecka. Till och med täckjackor som legat till sig och annat jox.
Och jag vill inte höra "att inte något ont som inte för något gott med sig".
Skitväder är skitväder.
Punkt.
Täckjackorna kunde gott ha legat till sig lite till.
Däremot vore det himla fint om jag fick avsluta mina målariprojekt innan semester regnar bort alldeles.

Men precis som den vise Mannen sa om skitväder redan i början av juli så är ju svalt väder suveränt för löpning. Så det har det blivit mycket av. Här blandar vi intervaller med milar och så lite terräng på det. Yummie.
Nöjd.

Sköna dagar på ön Mön part two

Den som inte går igång på vackra naturupplevelser gör bäst i att titta bort för här följer nu en bildbonanza från en av våra dagar på Mön då vi gick många gröna kilometrar i den skönaste av bokskogar (my kind of naturtyp), därpå trappor (många) ned till havet för att sedan skåda upp mot den imponerande klinten. 

Och ville man kunde man variera sig genom att spana ut över det vackra stilla havet. Solen sken (jovisst gjorde den det) och vi hade finfika med oss. 

Ingen stress, bara strosa och prata och beundra allt.

En del platser gav oss rejält med svindel, iiih - det är högt upp!!!

Lite klint från sidan.

Och bokskogen var så där förtrollade. Overklighetskänslan var total, som en studio eller ett sagolandskap.

Tror vi gick 3-4 km i skogen innan vi valde trappor ned mot stranden.
Det finns flera nedgångar, vi valde att gå så länge vi kunde i bokskogen.

Mäktigt!

Tröttnar man på att gå utmed havet? Nope.

Klinten. Hög! Och gammal. Vita kritklippor som har många år på nacken. Klinten är porös och märklig att ta i, man förstår att det sker ras här då och då. 

På vår promenad utgick vi från Möns klint Geocenter, där kan man parkera bilen (liten avgift) och det finns trappor ned till havet. Lockas inte att ta den närmsta trappan, gå hellre en bit bort, då slipper du den där flaskhalsen av folk och kan känna av lite ro. På Geocenter finns en utställning vilken vi inte brydde oss om att besöka, där finns också toaletter (gratis) och en restaurang.

bilderna tog min eminenta fotograf Nora

Sköna dagar på ön Mön part one

Nu när man kurar ihop sig här i soffhörnet och det reeeeegnar precis hela tiden, då är det fint att tänka på dagarna vi hade på ön Mön, denna lilla danska ö som inte tycks ha hamnat i något stort turiststråk.
Den bara ligger där med alla sina vackra kullriga sädesfält, cykelvänliga småvägar, bokskogar och hav åt alla väderstreck och liksom bara är. Det är så bedövande vackert!
Vi hade ett par riktigt fina dagar där, det måste jag säga... ska vi ta det från början?
Mannen och jag blev förtjusta i ön Mön 2005, vi var på väg till Frankrike och svängde av från vägen för att övernatta med alla kidsen. Det var ett planerat stopp, jag har en viss fallenhet för att planera våra road trips och med fyra kids kan det vara lite svårt att improvisera övernattningar, man vill liksom veta att det finns rum för storfamiljen. Nåja, vi stannade i alla fall på ett vandrarhem där och hann med en kort sväng i bokskogen innan läggdags och vi bara spanade nedför klinten och kände "hit måste vi åka tillbaka".
Nu tog det ehum... tio år men vi har ju hunnit med andra resor emellan....

På vår väg till Mön gjorde vi ett stopp vid Karen Blixen-museet strax söder om Helsingör. Museet som en gång var hennes danska hem ligger vackert med en lummig park på baksidan om huset. På museet fick vi en liten introduktion av en guide sedan fick man strosa runt på egen hand. Helt ok, framför allt om man gillar att titta på interiörer och författarhem, ett litet nätt museum som inte kräver så mycket av dig som besökare och som man inte lägger allt för lång stund på.
Vi såg till att ta en kopp kaffe i caféet och att sitta där och småprata och riktigt känna in ledigheten var en riktigt fin stund.
Efter Karen for vi vidare söderut, söderut.
Vi skulle bo på Liselund, ett litet slott som nu fungerade som hotell.
Kvällsvarden fick intas i den lilla, lilla kustbyn Klintholm. Det fick bli panerad fisk och något nattliv var det inte att tala om där. Vi strosade runt och besåg vackra båtar, hängde lite på stranden innan vi for hem till våra hotellsängar.

Tja, vi stirrar på träden förstås.

Grönskan vänner, grönskan.

Och plötsligt kände jag att jag skulle vilja ha svarta möbler på min Lilla Provence-plats hemma....

Karens hus.

Vackra flaskor med go-dricka. Must gjord i Danmark.

Men vad går väl upp mot en kaffe i solen?!

Kvällshimmel.

Nere på stranden. Alla färgerna i skymningsljuset.

Blå himmel och blått hav och så de här vackra.

bilderna är som alltid tagna av Nora

Stilla

Det var värst vad stilla det blev på bloggen, det var inte likt mig..... tveksamt om det överhuvudtaget är någon som kikar in här numera men nu har jag gått loss på tangentbordet och det blir ett fyrverkeri av inlägg (höhö).

Vacation

Jäpp.
Dä ä semester va.
Och det går riktigt bra; förutom att jag hade ett litet intermezzo idag med en skitpaj, århundradets sämsta recept, hela skiten rann ut över ugnsluckan och ja, det är receptets fel, jag gjorde allt rätt, bildbevis finns på insta.
Okej, tillbaka till det här med semester.
Det går bra.
Äntligen kan man väl säga.
På torsdagen, vid lunch, dockade jag ut från jobbet, cyklade hem och slocknade jag på sängen.
Knock. Bara så där. Vaknade någon timme senare, helt förvirrad.
Så kan man också inleda sin ledighet.
Nu har jag acklimatiserat mig något, att vara ledig är ju en av mina paradgrenar så det brukar inte vara något problem.

Det är inte bara semestern som börjat, träningslägret har också dragit igång.
Det som Mannen och jag tycker ska prägla ledigheten.
Vi inledde med 20 km i skogen igår, idag fick det bli träningsvila och har bara varit hemmapyssel.
Och kast med kladdig paj i köket då.

Väderappen

...är inte precis på min sida. 

Jag jublar inte av att se prognosen.

- Tänk på att man löptränar bättre i svalare väder, försöker Mannen. 

Sant. Så sant.

Onsdagens

Jaaa.... börjar du inte räkna ner lite nu, Libby?! Att jobba 11 dagar på raken går emellertid lättare så här års än annars måste jag säga. Men det där med semester börjar låta som en himla bra grej.

Igår; svart och svart, låååång skjorta/klänning(?) fr Cheap Monday, brallor Lindex 

Bra, då vet jag eller Libby läser på och klickar på acceptera

Running Courtesy

While participating in the event, don’t run in groups of three or more abreast; wide groups become barriers to other runners. Don’t stop abruptly to drink at an aid station or to tie your shoelaces. Watch where you spit and blow your nose to avoid hitting other participants. If someone running behind you says, “On your left,” move to your right to let the runner pass. If someone says, “On your right,” move to your left.

Don't run in groups? Jösses, det kan bli svårt, det lär ju vara fler än Libby där.

Apselut, jag tvärstannar aldrig, jag brukar ge tecken - det lärde jag mig i Berlin.

Nä, vet du vad. Jag bonnsnyter mig aldrig!

Och det där med vänster och höger har jag faktiskt lite svårt med men konstigt nog inte när jag springer!

Och eventet är inte mindre än NY marathon 2015 så det gäller ju att ha koll liksom.

Tisdagens

Sommarens stora favorit?! Den galet vida byxan. Annars då? Jorå... Gårdagen präglades av arbete och löpning i nu nämnd ordning. Mannen och jag drog iväg på intervaller. 

Jag slarvar notoriskt med sömnen (ingen förändring här alltså) och fortfarande ingen semester i sikte, men snart så!

Byxor Åhléns och blus från COS

Ännu mera soligt

En snap shot innan jag kvickt växlade till shorts och viloläge. Jobbat jobbet stor del av dagen. AC på jobbet och inga fönster.

Då bränner man sig inte i solen. Det gäller att se det från den ljusa sidan.

Desigual och & Other Stories i bekväm mix

Soligt

Tro't eller ej men det är en dagens. 

Förvisso framför en trappa, men ändå!

Annars har det varit en fantastisk dag. Jag dockade ut från jobbet skapligt och så drog vi till badsjön (bada - check!)

Lekte semester helt enkelt.

Dagens; tischa fr Lindex, kjol Asos

TravelBeth har piggnat till

Ja. Efter att ha tjurat lite (jag alltså) eftersom Mannen hävdade att han gått in i reseväggen (jag hävdar alltjämt att någon sådan inte finns) samt påpekat att vi borde skrapa och måla fönster (nae, nu är det lite dålig mottagning här) så tog vi vårt förnuft till fånga och försökte få till någon slags road trip för sommaren 2015.

Vi har skrotat Greklandstanken för rätt länge sedan och snurrat runt både långt bort och nära - i tanken.
Sedermera har hela projektet landat i söderut mot Helsingborg och över till Danmark.
Det ska självfallet bloggas så den som vill kan med andra ord följa med.

Kanske är det på sin plats med en preview och planen är alltså att bl a besöka Fredriksdal - friluftsmuseum vid Helsingborg, ni kan säkert räkna ut vem som kläckte den idén.
Det ska finnas fina trädgårdar där så inte mig emot. Sedan piper vi över till Helsingör men åker nog bums till Karen Blixens hem strax söder om Helsingör om jag inte har helt fel (undrar vem som kom på den idén).
Sedan vidare till Mön - denna vaaackra plats dit vi längtat tillbaka sedan vi stannade där på en annan road trip för jääääättelänge sedan. Då var kidsen suuuupersmå och vi hade full passning med att bädda alla våningssängar och fixa käk typ samtidigt. Gölliga och små var de då.
Nu är de gölliga och stora och jag är så GLAD att alla ungar ska med!!

Här gäller det att inte vara ute för länge på resa för då blir de stora tokiga på oss men en knapp vecka ska de väl stå ut får man hoppas.
Japp.
Så får det bli.
Om det nu händelsevis skulle få för sig att bli finväder också då återstår väl att se men jag som dedikerat mitt liv åt biblioteket jobbar självfallet hela denna helg när det ska råda kanonväder.

Medan jag sov....

så....
har man gått och fått en hel sekund extra, var det verkligen en hel? Aaah, känner mig extra utvilad idag.
Och så har det blivit EM-guld i fotboll till U21 minsann. Hade gärna sett matchen men jag vet ju att jag blir galen när det ska sättas straffar. Hu. Finns förresten säkert bra skäggpotential i den truppen också vad det lider.
Vad har hänt mer?
Det har plötsligt blivit juli månad och det verkar som att rejält med sommarvärme är på ingång. Trevligt.
Själv ska jag jobba hela helgen, svider förstås lite men det är bara att tugga i sig.
Annars är det en väldigt fin tid just nu. Det här är min bästa tid av året tror jag. Det är som natt och dag med ork och entusiasm. Det är ljust när man skuttar upp, man slipper tjocka vinterkläder (plus att det är roligare med vår- och sommarkläder), man bikar iväg till kneget och det är grönt, grönt, grönt. Himlen är ljus.
Och efter jobb orkar man springa löprundor utan att blinka om man ska ge sig ut - man vill ge sig ut! Och man hinner fixa med diverse pyssel och kvällen räcker till så mycket.
Att sitta i trädgården om kvällen är ljuvligt och regnar det kryper man ihop inomhus men man har så mycket mera ork.
Visst, trötter blir man och ja, det borde väl vara dags för lite ledigt snart men ändå.
Sådan skillnad.

Räknar inte ned - än

11 dagar kvar att jobba, nej förresten 10 måste det ju bli nu. 10 dagar på raken blir det eftersom jag också ska jobba helg.
Sedan ska jag ha lite semester.
Vore det inte för de långa dagarna, ljusa kvällarna skulle det var så mycket jobbigare. Nu när man kommer hem finns det liksom en bra bit kvar av dagen på ett helt annat vis än vintertid.
Ett krux bara, jag går och lägger mig som om jag hade semester. Det vill säga på tok för sent.
Gäsp.

Listan

Hehe, vad vore livet utan nätet.
Så klart att det går att få tag på spellistan från Muse-konserten.
Gud så bra, nu kan jag göra en egen konsertspellista liksom.
Dji. Det är ju suveränt.
Här är låtarna som de rev av i lördags. Om man nu händelsevis är superintresserad av det.

Låtlista

1. Psycho

2. Supermassive Black Hole

3. The Handler

4. Bliss

5. Dead Inside

6. Resistance

7. Interlude

8. Hysteria

9. Munich Jam

10. Madness

11. Apocalypse Please

12. Plug In Baby

13. Mercy

14. Time Is Running Out

15. Reapers Extranummer

16. Uprising

17. Starlight

18. Knights of Cydonia

Lovely att de avslutade med Knights....! Saknade möjligen Supremacy, eller... hm  eller Sing for absolution eller eller....

#bråvalla2015 eller Jag blir hög av Muse

Det har väl inte undgått någon att jag fick något av en musikaliska hang up vad gäller gruppen Muse för en tid sedan.
Det slog till med full kraft i februari och sedan dessa har jag bara lyssnat på dem, gjorde ett litet undantag där inför Simple Minds-konserten i mars men det var det lilla det.
Annars.
Bara.
Muse.
Hela.
Tiden.
När jag åker tåg, kör bil, springer och det sistnämnda blir det ju en del av och då har det varit Muse och jag som kämpat på.
Hemma har jag brustit ut i oförklarliga haranger om "den och den låten, den är så bra". Eller gjort luftgitarrsövningar när andan fallit på alternativt ylat i falsett när behov uppstått.

Så att jag ville se Muse när de så lägligt kom till Bråvalla kom väl inte som en överraskning direkt.
Jag fick gott sällskap av andra Muse-fantaster i publikhavet, Mannen så klart och så Snubben som såg till att jag blev helt hooked, tillika kompis och granne i ett.
Bråvalla var inte geggigt i år (bra) men man ägnar ju en del av tiden till att köa (inte så bra).
Till toan, till ölen, till maten, till kaffet. Längst var kön till toa, luttrad som man är från lopp så har jag inga problem med bajamajor men jag kan väl berätta för de som undrar att bajamajorna håller sig betydligt fräschare uppskattat i tid bland 100% löpare än bland 100% festivalfolk.

Nåväl, nu var det inte för bajamajornas skull vi kom dit utan för musiken och vi ramlade in vid fyra på fredagseftermiddagen och jag får nog säga att vi i början mest strosade runt lite lojt, drack lite öl, käkade och var inte direkt på hugget, vi visste ju vilka vi hade kommit för.

Mannen och jag hann rådigga lite house vid dj-scenen. Där var det ehum, övervägande ungdomsgård men vi stod där som Morsa/Farsa på festival och nickade lite till de få övriga medelålders som också vill lyssna.
När det äntligen blev kväll (oklart varför vi gick dit så tidigt, vi ville väl dricka öl - och köa) och skymningen föll så drog Robbie Williams igång med sin snygga show. Vi tog position till vänster framför scenen, inte så nära allt för att skyndsamt kunna dra oss till scenen där Muse skulle dra igång direkt efter Williams.... så vi lyssnade i ärlighetens namn lite halvhjärtat. Efter någon halvtimme av Williams smet vi över till "vår" scen för att komma så nära scenen som möjligt. Sedan väntade man. Länge.
Men det var det värt.

Halleluja när herrarna i Muse klev på scenen och drämde till med låten Psycho som inledningsnummer, från senaste albumet.
Flämt.
Sedan blev det åka av. Gitarrriffen stod som spön i backen, det började visst regna lite lätt men det gjorde absolut ingenting.
Dji.
vad.bra.muse.var.

Ja, det var något av en religiös upplevelse, jag vet inte vad det är men det finns uppenbarligen något som slår an en ton i mig, så det blev definitivt en högtidsstund.
Har inte koll på hela spellistan men de plockade flera låtar från senaste albumet Drones och när Mercy spelades regnade det vacker konfetti över publiken och Bellamys falsett rörde mig nästintill till tårar.
Ja, ni hör ju hur corny jag är men jag är svag för falsettsång, så är det bara.
Mycket gitarr och trummor och de jobbade på fint, precis som det ska serveras. Ös. Suggestivt. Maffigt.
Ännu mera ös.
Och så en snygg inramning till det med bilder som projektioner, konfetti och så en hel drös med jättestora ballonger i svart som plötsligt började sväva ut över publiken. Ingen aning vilken låt som spelades då men ack, vackert är det.
Men också en Muse-konsert måste ta slut. De kan ju inte hålls och mata på hela natten men väl en timme och fyrtio minuter.
Sedan stod man där med ett fånigt leende på läpparna och en slags basgång i hela kroppen som surrade runt.
Nöjda och lite trötta (tant hoppade och tokdiggade mycket) klämde vi varsin öl till och summerade hela upplevelsen.
Igår lördag hade både Mannen och jag liksom tics på att omotiverat yla Psycho Psycho lite nu och då.
Bara för att.
Barnen har vant sig vid våra knäppa utspel så de lyfter inte ens ett ögonbryn när vi vässkrålar Supermassiv Blackhole i köket.

Vecka 26

Sista veckan i juni levererade så det stod härliga till.
Jag har drällt på stan flera kvällar och ätit gott i väninnors sällskap, varvade arbete med löprundor och tempot har på det hela taget varit högt, både på jobb- och ledig tid-fronten.

Jag skulle vilja säga att juni har varit en månad med mycket sköj, det har varit studenten, midsommarparty, konfiramation, utekvällar och så rundade vi av det hele med Bråvalla följt av en supertrevlig sommarfest hos kompisar igår afton. Det har blivit en del sena kvällar.
Inte så konstigt då kanske att jag utan problem kunde ta en power-nap i skuggan idag. Slocknade som ett litet barn på en dyna i trädgården, knock så sov jag så gott innan jag kvicknade till och rev av (nåja) en 14 km-runda i tokvärmen.

Helgen

Från student till midsommar och så bli're konfirmationsfest.
Det sistnämnda blir av imorgon så idag har jag skrapat färskpotatis och bakat. Skrapa färskpotatis är ett riktigt jädra tråkgöra men eftersom barnet som ska firas äääälskar färskpotatissallad så det är bara att köra.

Midsommarafton firades med goda vänner och det tillhörande regnet, vet inte när vi firade utan regn.... det måste ha varit när barnen var små, vill minnas att jag har foton på det.
Numera vill ju inte kidsen hänga med oss, bara våra två yngsta som så att säga än så länge är hänvisade till vårt sällskap.
Ni minns när man var för ung för andra festarrangemang men definitivt på tok för gammal för att hänga med föräldrarna på deras äta-mat och prata-fester?! Hur ökentråkigt man kunde ha.
Hur kul var det liksom på en skala från ett till tio?
Not so much.
Våra skärmberoende barnen hade dock sällskap av sina skärmar, voj voj vilken tur.

Så idag lördag har man röjt undan det sista från studentfirandet och laddat för nytt, denna gång i lite mindre omfattning men jag ser gärna att det inte regnar imorgon men det bestämmer ju inte jag.

Student 2015

Vilken dag det blev! Studentdagen.

Vimplarna vajade och solen sken, jag grinade förstås när stortösen kom genom folkvimlet efter att ha sjungit studentsången och nu var en alldeles nybakad studentska. Tur jag hade mina stora brillor. 

Det var en väldigt fin dag på alla sätt. Mycket känslor och glädje.

Och mat! Och bubbel. 

Och efter buffé och presentöppning och att alla vuxengäster gått hem, då sent på natten kom de unga studenterna tillbaka hem till oss och dansade resten av natten. 

Har ni testat att försöka sova på övervåningen någon gång medan det pågår en studentskiva? ;)

Som ni säkert förstår gick det väl inget vidare.... men de hade trevligt och när de sista gästerna gick vid halv fem hade solen redan stigit upp och då somnade studentskan nog direkt.

Förväntansfulla studenter to be.

Så påbörjade vi kramkalaset.

Det ska "flakas" också. Det var ett rejält hålligång på flaken.

Bebisen.

Dags för bubbel.

Ja, skål då och grattis!

Man hann sitta ned en stund och småspråka.

Studentskan blev så fint uppvaktad av släkt och vänner.

Lite bubbel i skuggan.

Av 23 m vimplar blir det en rejäl slinga att hänga upp, här är en liten bit av det.

foto; yours truly och Nora

Solen skiner och jag hinner pausa lite

Sådär.
Här sitter man och hinner ta igen sig lite, det har varit mycket att göra (igår somnade ja ovaggad) men min lilla stab av ungar har jobbat så fint och tagit arbetsorder efter arbetsorder från studentgeneralen, dvs yours truly.
Ja och så Mannen förstås.
Han grejade igår och slog upp partytälten och såg så glad ut, han gillar ju som bekant tält.
Det blir varmt idag så det blir bra med partytältskugga.
Nu ska jag bara vispa lite grädde så är det mesta på plats.
Studentskan har lämnat hemmet för bubbel, betygsutdelning och lunch för länge sedan.
Snart ska vi fira, ordentligt.

Känns stort.