Men eftersom en julfest is comin' right up på lördag (jojo, nu kommer det en trevlig julfest minsann!) och hela veckan är fullproppad ändå så... in med granen bara.
Så nu står den där och är så grann.... och det känns som att det var inte så himla länge sedan vi hade en gran just där. Och att det är så vansinnigt mysigt att klä den med alla kulor i rött och guld. Eller att lyssna på kidsen som gör det mesta av jobbet.
Man får bara ta två kulor i taget, det är lagen. Annars kan någon samla kulor och köra en egen kulbonanza och då blir det orättvist. Gammal regel tror jag sedan de var små.
Och man känner att man bara vill att allting ska vara så här. Precis så här. Inget får ändras liksom.
Och det är nog inte granen man tänker på utan mer alltihop. Man vill att allting ska vara precis som det är.
Det är väl granens fel att jag blir både nostalgisk och vemodig och fylld av fröjd.
dagens rosa från Cheap Monday och så gamla kjolen fr Lindex
3 kommentarer:
Haha, känner igen det där med rättvisan och julgransklädning. Är redan orolig inför situationen som uppstår när stjärnan ska i topp; vem ska göra det i år och vem gjorde det förra året? ;-) Måste hitta ett system att komma ihåg det på. Härligt att njuta av granen redan!! /AnnaP
Ja, det är mycket traditioner kring jul. Jag tycker fortfarande att det är jobbigt när jag inte får fira med mina föräldrar, trots att jag är 37 år och har egen familj...
Anna P: enkelt för oss - det är Pappan som får äran att placera stjärnan i toppen!
Frida: jag har förmånen att få samla hela gänget här hos oss...!
Skicka en kommentar