När man på grund av förkylning inte kan löpträna så kan man förslagsvis läsa böcker alt. förvandlas till någon slags textilkonstnärinna.
Efter att ha fått kämpa lite på slutet med Arnboken som egentligen är en Birger Jarlbok (Arvet efter Arn står det visst på bokens framsida) beslöt jag mig för att ta mig an Igelkottens elegans. Misstag. Jag visste inombords att jag borde ta mig an något annat så här efter Birger men inte då. Jag envisades och ja, det slutade med att igelkotten hamnade på bordet, ihopslagen. Nej, det kan aldrig bli du och jag, igelkotten.
Istället började jag pyssla. Förra helgen lyckades jag t ex sy sex stycken gardinlängder, ca 45 cm raksöm upptill och nertill på längderna (som textilförsäljaren så vänligt klippt till åt mig i perfekta längder.) Jag laddade hela helgen innan jag slog mig ned vid symaskinen (lånad från mamma) och det gick vägen.
Men tillbaka till helgens pyssel; en favoritlampa med plastremsor (!) som lampskärm har l ä n g e varit nere för räkning. Nya plastremsor inhandlades för flera månader sedan men det har liksom aldrig varit läge för en pysselstund och fixa till det där. Förrän nu.
Lagom förkylningstrött kämpade jag med plastremsorna (sådana där man har till tipspromenader för att visa vart man ska gå). Jag lindade och knöt, lindade och knöt och ta mig 17 det blev något slags resultat. Förbaskat vad statiska plastremsorna var, allt damm från golvet fastnade men maken blev imponerad och genast fick jag epitet textilkonstnärinnan - som arbetar i plast då. Jag är helt enkelt inne i en plastperiod just nu. Få se - jag kanske kan linda in något mer i plast?