GnällBeth hälsar att Libby nu åker känslomässig berg- och dalbana pga utebliven löpning.
Ett försök till testrunda fick avbrytas abrupt efter knappt 500 m och slutade i en kaskad av tårar i hallen.
Ibumetin är inte längre hennes vän, de har gjort slut.
Däremot är Surbenet hennes Absoluta Fiende just nu.
Man kan säga att Libby hamnat i någon slags emotionell radioskugga och inte riktigt orkar formulera sig för tillfället.
GnällBeth skulle mer än gärna vilja ta över hela bloggen men har inte fått tillåtelse till det.
Over and out.
Ibumetin. Fy vilken svikare. Ta hand om dig, och gnäll på. Äre inte det bloggen är till för, bl a?
SvaraRaderaMeh vad sugigt - kram på dig!
SvaraRaderaNämen fy vad trist! Nu har du ju vilat och allt. Jag tror säkert att du har pratat snällt med benet också. Hoppas att du får snar bättring. Njut av vårsolen under tiden och glöm inte att det kommer nya tider...
SvaraRaderaJäkla surben!
SvaraRaderaMen så tråkigt. Du får gnälla precis hur mycket du vill <3 Håller tummarna för at du snart mår bättre!
SvaraRaderaAtt gnälla lite hör livet till!! Ingen kommer undan, så det så. Men man känner ju sig inte på topp precis. Men det går faktiskt över. Även för dig, jag lovar. Anna panna
SvaraRaderaNej! Vad har hänt? Skadat dig? Krya massor!
SvaraRaderaKrya på dig! Du kommer igen, både med löpningen och bloggen, det är jag säker på! Det är nog få som kämpar på så tappert som du.
SvaraRaderaAnnika
Bläh!!! Krya!
SvaraRaderaNä, men hur är det? Inga dagens, inget bloggande, ingenting! Hoppas att det inte är alltför eländigt med dig! Du är saknad!
SvaraRaderaFy för surbenet! Här hänger jag läpp över skitknät. Nu får det vara nog! Friska kroppsdelar till gnälliga kvinnor nu, bums!
SvaraRadera