Att betrakta livet från cykelsadeln på väg till jobbet i maklig fart - det är ett av de där guldkornen i vardagen.
Jag cyklar genom vad som kanske är världens finaste park (nåja) och alla jag möter se så där snälla ut. Trafiken är lugn i den lilla staden så där en bit in på morgonen, septembersolen lyser och jag tycker väldigt mycket om min stickade tröja.
Jag skulle kunna cykla runt i maklig fart länge, ända tills jag blir fikasugen. Men så kan vi ju inte ha det. Hur skulle det se ut om alla bibliotekarier cyklade runt och fånlog.
Känner igen det där. Själv har gått runt å smilat för mig själv i hufvudstaden som har visat sig från sin fina sida. Vackert! (En finkaffe i handen hade jag med. Jag såg nog extremt turistig ut, men det bjur jag på)/lillsis
SvaraRaderaVilken idé egentligen: alla bibliotekarier proklamerar en ledig dag då vi bara är ute och cyklar - rent bokstavligt! Och så kan vi mötas lite här och där för lite gofika...
SvaraRaderaSkulle kunna bli lite stökigt i själva bibblan då.
SvaraRaderaJa då får ju biblioteksassistenterna fullt upp. Jag njuter varje dag på bibban. Bibban är toppen. Kram från Nickan
SvaraRaderaLillsis: aaah, det lät väldigt fint det också!!! Ja, de där guldkornsstunderna behöver man så väl...!
SvaraRaderaGunvor: ja haha - det vore väl så bra! Värsta fortbildningen OCH personalvårdande!!!
Iwillnot: finns en risk! Och stänga törs man väl inte... kan ni inte låna era böcker själva en liten stund då? :D
Nickan: ja bibblan ä r toppen men du kan också hänga med på cykel :D
Ja tack . Jag hänger gärna med. Carpe die eller Fånga dagen. Nickan
RaderaNickan: :D
SvaraRadera